Alla goda ting är tre
Relaterat
Fakta
JENNIE WINROTH HOLST
Ålder: 34
Bor: I hus i Bomhus.
Familj: Man Tony och sonen Lucas, nio år.
Yrke: Sömmerska, säljare.
Bransch: Inredning.
Företag: Caspa och Moogio.
Ledarstil: Rättvis.
Bakgrund: Handelsprogrammet på gymnasiet. Började på Caspa 1991, tog över verksamheten tio år senare. Jobbade dessutom inom restaurang mellan 1993 och 1999.
Uppdrag: Godman åt min syster.
Gör på fritiden: Tränar karate på Wiklund dojo, umgås så mycket som möjligt med familj och vänner. Svärföräldrarna kör hundspannsturer i Katrineberg, så vi försöker vara där och hjälpa till när vi har tid.
Tittar på: Vad som bjuds innan jag somnar.
Lyssnar på: Dolly Parton (perfekt bilmusik).
Läser: GD och Aftonbladet.
Äter helst inte: Svamp får jag bara inte i mig, annars det mesta.
Snaskar på: Polly är jag tokig i.
Har mani på: Måste ha en ren diskbänk innan jag går och lägger mig.
Livsfilosofi: Allt går att lösa. Göra saker som får en att må bra. Att alltid visa uppskattning till folk runt omkring en.
Hela familjen tränar fullkontaktskarate för att hålla sig i form både kroppsligt och mentalt. Japansk kampsport är mycket mer än den fysiska biten.
Österländsk filosofi präglar allting runt omkring också. Med ödmjukhet och respekt inför motståndaren kombinerat med disciplin följer koncentration och självbehärskning – oumbärliga beståndsdelar i en av de hårdaste karatestilarna.
Kyokushin betyder den yttersta sanningens väg på japanska. Och för att uppnå den krävs just balans, fokus och självdisciplin.
– Jag gillar att fajtas. Det är så kul. Efteråt är jag så pigg att jag orkar gå ner och jobba några timmar till om det behövs, säger sömmerskan som för det mesta köper färdigsydda gardiner till sitt eget hem.
– Jag prioriterar annat än att sy när jag äntligen är ledig, konstaterar hon självklart.
På tillskärningsbordet i syateljén ligger skogsgrönt konstläder. Jennie ritar ut mönstret till det som ska bli överdragen för fyra stora u-formade soffor till en restaurang i Gävle. Själva dynorna har hon redan tillverkat med polyetermadrass på spånskiva.
Ett lager fiberfil innan lädret stiftas fast hjälper till att släta ut samtidigt som det ger en fluffigare och mjukare känsla. Totalt tar jobbet mellan 50 och 60 timmar.
– Vid det här laget har jag nog klätt om varenda restaurangsoffa i den här stan, säger Jennie som har uppnått positionen att hon i stor utsträckning kan välja sina jobb.
Eller i klartext: att göra det som är kul och samtidigt betalar sig.
Att byta dragkedjor är ett exempel på motsatsen. Det gör hon bara i undantagsfall och nästan bara till bekanta.
– Folk förstår inte vilken tid det tar att sprätta bort den gamla innan man kan sy fast den nya.
Alla goda ting är tre. Det gäller i synnerhet för familjen Winroth Holst som driver Caspa, Secor och Moogio, en treklöver som kompletterar varandra både när det gäller personalresurser och kompetens.
Den förstnämnda driver Jennie, den andra maken Tony. Den tredje har de tillsammans.
– Det är en bra kombination. Företagen går in i varandra.
Hos den här familjen är gränserna i allra högsta grad flytande mellan jobb och fritid, hem och företag. Det är en livsstil.
– Vi vet inget annat. Tony och jag har alltid jobbat ihop. Dessutom skulle vi nog inte vilja ha det på något annat vis heller, säger Jennie som har Caspa i huset på Högstavägen i Bomhus där det en gång i tiden varit både Konsumbutik och musikaffär.
Senare sålde Fjällströms tyg i lokalen tills Jennie råkade komma in i butiken för att handla. Den var till salu. Jennie och Tony köpte hela huset och flyttade in i lägenheten på övervåning.
– Det var meningen att jag skulle gå in i butiken just den där dagen, säger hon och nickar, liksom för att bekräfta för sig själv att det handlade om mer än bara tur.
Lokalerna på bottenvåningen passar rätt så bra för Caspa där en liten butiksdel med tygprover och annat smått och gott får utrymme framför ateljén. Bakom kulisserna finns förrådsutrymmen och kanske det viktigaste av allt: bandsågen.
Den behövs när Jennie ska såga till måttbeställda madrasser och dynor till stolar, båtar och husvagnar, lekdynor eller sänggavlar. Numer tar hon mest åt sig inredningsuppdrag och vid det här laget är det just ingenting som Jennie inte fixar. Mycket har hon lärt sig efter hand, genom att testa och prova, montera isär och studera.
– Visst har det blivit en hel del lärpengar, säger hon med ett skratt.
Nu har hon tilltro till sig egen förmåga och vet att allting, eller i alla fall det mesta, går att lösa. Redan i sexårsåldern satt hon vid mammas symaskin och skapade kläder till dockorna. Direkt efter gymnasiet började hon på Caspa. Tio år senare ville ägarna sälja. Jennie var höggravid. Men hon slog till. I bakgrunden fanns Tony, med entreprenöriella talanger och erfarenheter.
Förra året var det dags igen. En tidningsannons satte fart på Jennie. Markis- och persiennkedjan Moogio sökte en franchisetagare i Gävle. Ledig och fin lokal fanns det i södra Hemlingby, vägg i vägg med ett byggvaruhus. I vintras öppnade butiken.
Och nu är det markiskrig i Gävle. Fast Jennie konkurrerar inte med priserna. Det är omöjligt, säger hon. I stället är det flexibiliteten hos produkterna där kunden kan designa sin egen persienn genom att välja ut och kombinera ihop mönster och färger. Markiser, solsegel och gardiner ingår också i sortimentet.
För Jennie var Moogio även en chans att utveckla Caspa. De fungerar som komplement till varandra där det ena säljer in det andra. Dessutom har Jennie fått en ny, ovan roll – som arbetsgivare.
Nu jobbar Jennie tillsammans med sömmerskan Sandra som går som Gästrikelärling på Caspa. Men Sandra, Jennie och Tony pusslar med tider så att båda butikerna är bemannade utefter respektive öppettider. En hektisk tillvaro blir det och varierad med mycket jobb.
– Men jag skulle inte vilja förändra något. Jag vet att jag aldrig skulle vara nöjd med att sitta i kassan på Ica, säger Jennie Winroth Holst.








































