Hon tar varuhuset ur askan
Relaterat
Fakta
CAMILLA SJÖHOLM
Ålder: 33
Bor: Radhus i Gävle och lägenhet i Stockholm.
Familj: Pojkvännen Robban samt barnen Jacob, elva år, och Joacim, nio år.
Yrke: Varuhuschef.
Bransch: Detaljhandeln.
Företag: K-rauta.
Ledarstil: Supportande. Ensam är inte stark. Vi måste jobba tillsammans mot samma mål.
Bakgrund: Förskollärare, säljare, dekoratör samt butikschef i sportbranschen.
Gör på fritiden: Promenerar, åker slalom och längdskidor. Gillar att laga mat. Började spela golf förra sommaren men gör det hellre än bra.
Tittar på: Cityakuten och Trauma på Discovery.
Lyssnar på: Carola, Per Gessle, Bob Marley och Aswad.
Läser: Har börjat om med Nobels testamente av Liza Marklund. Läste den när varuhuset brann ner men fick lägga boken åt sidan.
Oumbärligt verktyg hemma: Eftersom jag nyss har flyttat använder jag min skruvdragare nästan dagligen.
Äter helst inte: Pannkaka.
Snaskar på: Italiensk mat och sushi.
Har mani på: Att shoppa kläder och inredningsprylar. Jag är en äkta moderåtta. Älskar också att upptäcka nya kulturer och maträtter. Mina barn undrar varför de inte kan få vanlig mat som köttbullar och vattenkokade makaroner ibland .
Livsfilosofi: Bemöt andra som du själv vill bli bemött.
Kuriosa - det kunde ingen tro om mig: Fjällvandrade på Kebnekaise när jag var 15 år. Det ingick i försäsongsträningen inför längdskidsäsongen.
Påträngande råkalla, bistra och obevekliga är isvindarna som har gott om spelrum att bygga upp både fart och styrka över Fjällbacken. Samtidigt som skelettet av limträbalkar till väggar och tak målmedvetet fogas samman monteras ytterväggarna ihop av kostnadseffektiva färdiga plåtelement. Kontrasten är total jämfört med augustinatten i fjol när heta lågor slukade byggvaruhuset K-rauta och ljudet från locken, som trycktes av färgburkarna av den intensiva värmen, förde tankarna till en jättekastrull med popcorn. Nu är alla spår efter den förödande branden bortsopade. En svag men distinkt odör efter brandrök biter sig fortfarande kvar i marken.
– I värsta fall får vi leva med lukten, säger varuhuschefen Camilla Sjöholm i förbifarten, till synes oberörd av snålblåsten välklädd som hon är i chokladbruna mockastövlar och en färgmatchande figursydd ullkavaj.
Med raska steg vandrar hon runt och inspekterar belåtet varuhusets återuppbyggnad.
– Det känns skönt i magen. Just nu är det på väg åt rätt håll. Snart får vi driva butik igen. Vi vill ju göra det vi är anställda för - sälja grejer!
Camilla är nöjd, glad och lättad. Det har gått många, långa månader sedan hon och de 42 anställda blev husvilla i storbranden. Processen att sy ihop lösningar med försäkringsbolag, hyresvärd, entreprenör och underentreprenörer har varit lång, mödosam och bitvis seg innan bygget äntligen kom igång i slutet av januari. Stundtals har det känts både frustrerande och tärande.
– Ibland har vi känt, men herregud, ge oss lite spik så sätter vi igång själva.
På marken mitt emot bensinmacken ligger K-rautas profil, halvcirkeln i konserthusblå plåt, och väntar på att komma till nytta igen. Cola-burken kallas entrépartiet av personalen. Burken klarade sig i stort sett oskadad genom branden och någon gång efter sommaren ska dörrarna öppnas igen till ett ännu större och mer komplett varuhus.
För några timmar sedan var det byggmöte med goda nyheter som väcker förhoppningar hos Camilla att invigningen blir förr snarare än senare. Stommarna växer fram och väggar och tak kläs i sådant tempo att byggarbetet i nuläget ligger några veckor före tidschemat.
Tills vidare ligger K-rautas provisoriska högkvarter i Gävle på Nian. Kontoret är sparsamt, kalt inrett med bara det nödvändigaste i möbelväg och när det gäller utrustning. Camilla tillbringar högst några dagar i veckan här för att hålla i trådarna till varuhusets pånyttfödelse. Resten av tiden är hon på resande fot eftersom hon är fadder till cheferna på de fyra senaste nytillskotten av varuhus i K-rautafamiljen i Sverige. Uppgiften är att stötta ledarna i nyetablerade organisationer, fungera som bollplank och visa på hur man driver vinnande lag mot gemensamma mål.
Camilla är övertygad om att bra ledarskap i grund och botten handlar om sunt bondförnuft. Men i praktiken kan det vara svårt att som chef få medarbetarna att växa, våga och utvecklas.
Öppenhet, ärlighet och dialog är några av de viktigaste elementen som bygger en framgångsrik organisation men givetvis är det chefen som ska ta ansvar för jobbiga beslut.
– Det gäller att kunna dela på funktion och person. Annars går man hem varje dag och ramlar ner i grubblerier, säger Camilla som tror stenhårt på ledarskapsutbildningar för att hitta rätt verktyg att jobba med.
– Den som är medveten om vilka processer som styr slipper använda en hammare där det egentligen räcker med en synål. Det gäller att se människan, utveckla personen och bygga självkänsla.
Själv använde Camilla förskolläraryrket som en språngbräda vidare ut i en annan värld. Utbildningen var givande, utvecklande, tvingade henne att bearbeta personliga upplevelser och fick henne att växa som människa.
I tonåren satsade hon stenhårt på en karriär som längdskidåkare men en förödande knäskada under ett träningspass på skidgymnasiet i Ljusdal satte punkt för drömmarna. Målmedvetenheten har hon haft med sig tack vare idrotten liksom insikten om värdet av mental träning och att vara ärlig mot sig själv.
– Jag har fått ta vissa svåra beslut i livet och förändrat min livssituation eftersom det har varit det bästa i långa loppet. Men visst har jag tvivlat på mig själv ibland, säger Camilla som jobbade extra som säljare på Stadium när hon var föräldraledig med äldste sonen.
Via säljjobbet vandrade hon vidare som dekoratör och blev så småningom butikschef tack vare ett antal internutbildningar med fokus på ledarskapsfrågor. Med den meritförteckningen i ryggen gick Camilla igång på alla cylindrar när K-rauta skulle etableras i Gävle eftersom hon lockades av att bygga upp både en ny butik och ett nytt lag från början.
– Jag är säljare och ledare i grund och botten. Dessutom har jag viljan att lära. Det betyder allt, säger Camilla apropå att hon klev in i en helt ny bransch som varuhuschef.
I maj 2005 var det invigning. I augusti året efter gick miljonbelopp upp i rök i storbranden när en man tände på.
Camilla var på semester i Halmstad när telefonen ringde. Inom 40 minuter hade familjen packat ihop alla saker och satt sig i bilen. Tidigt på morgonen kom de fram till Fjällbacken. Adrenalinet pumpade runt i kroppen av ilska och besvikelse. Samtidigt var hon lättad att ingen människa kommit till skada. Camilla kunde ta sig in på kontoret för att rädda viktiga papper.
– Luften var tjock av brandrök, det var hett, mörkt, vatten på golvet. Efteråt kom tomheten, luften gick ur mig totalt.
Men det var bara att bita ihop, organisera en tillfällig bas på CH, försöka bringa ordning i kaoset som dominerades av en lätt hysterisk stämning. Redan efter någon vecka kunde kontoret flyttas till Nian med ambitionen att alla anställda skulle få behålla jobbet.
Viljan att hålla ihop ett etablerat, väl inarbetat team resulterade i att nästan alla har fått nya uppdrag i väntan på omstarten. De flesta arbetspendlar till andra varuhus medan resten är sysselsatta på kontoret i Gävle. Men snart är hela gänget samlat igen. Det ser Camilla fram emot. Men ett irritationsmoment är att datorn kraschade häromdagen även om den är lättare att ersätta än ett nedbrunnet varuhus.
I fönstret som vetter mot parkeringsdäcket står en mässings- och silverfärgad pokal med svart plastfot. På prislappen som sitter kvar står det 1 025:-. Någon, oklart vem, räddade trofén ur branden och någon, oklart vem, har placerat skapelsen på fönsterkarmen. Bucklan skulle användas som pris till snyggaste bil under ett 60-talsjippo på Fjällbacken helgen efter den där ödesdigra natten.
– Men arrangemanget brann inne – det också, säger Camilla som skrattar nästan hjärtligt åt den fula bucklans trista öde.








































