– Men nu var vi tvungna att skicka hem kompetens och det känns riktigt tufft, konstaterar vd Sten- Åke, Stenna, Holmström som inte direkt är någon blyg viol.

Frispråkig och frimodig stövlar han på i storskorna snarare än tassar runt på tå. Det gäller också åsikter om orsaker till den globala, ekonomiska krisvåg som rullar på utan stiltje i sikte.

– Vi lever i en konstig värld där girigheten är boss. Banker som lånar ut pengar utan säkerhet, spekulationer som kulminerar i kaos. Det är förjävligt och ger helfel signaler. Konsekvensen blir ju att arbetsmoral hos andra sjunker.

Fast han ska ha utvecklat en mer ödmjuk och diplomatisk sida med åren.

– Jo, man måste väl tänka lite mer på vad man gör och säger. Har väl blivit lite mjukare nu när man är gammal och gaggig. Hahaha!

Stenna lägger in en rejäl pris under överläppen, smackar av välbehag, lutar sig tillbaka i kontorsstolen och knäpper händerna bakom nacken. Webbradion står på i bakgrunden. Ett långt pärlband av gamla godingar från 60-talet avlöser varandra. Han vickar lite på vänsterfoten. Kanske rycker det i fingrarna också. Gitarren hör inte till historien. Den åker fram till husbehov. Det gör däremot källarbanden, hör till ungdomen alltså. Bakom glas och ram sitter 20 singelkonvolut, original, med Beatles, Stones, Dylan och Animals. Trofén är ett pris från bluesprofilen Ingemar Dunkers singelklubb. Ett år fick Stenna vara med och välja ut den bästa låten bland 2 500 stycken. Han plockade ut låtar som Beatles She loves you. Den fick flesta röster och nu är han stolt som en tupp över de där fodralen trots att de är tomma. Men inte lika stolt som över Wilma, fem år, barnbarnet som gärna åker nedcabbat i farfars grangröna Pontiac Firebird från 1994. Ljuva sommarkvällar cruisar de tillsammans på vägarna runt Sandviken.

– Wilma är det bästa som har hänt på 29 år, sedan Martin hennes farbror, föddes. Det går inte att beskriva i ord vad hon betyder. På sätt och vis offrade jag grabbarna när de var små, då när jag byggde upp Sitab, säger han med djupt allvar och darr på rösten.

Tystnaden blir påtaglig. Ingen öppnar munnen på något som känns som en lång stund. Vi vaknar till när Kinks You really got me strömmar ut från datorn och får fart på oss igen, men fortfarande i riktning mot en dåtid när Sandvik släppte in sista årskullen i Industriskolan. Stenna var 14 och konstaterar i dag att det var en gedigen och grundlig utbildning. "En riktigt bra skola." Sedan hamnade han på Sandviks nymontage. Det fanns hur mycket jobb som helst i slutet av 60-talet. Efter lumpen drev han bilverkstad i Kungsgården med en kompis. Ett tag hade Stenna en maskinaffär i Sandviken innan han startade Sitab 1989 eftersom han "såg saker som kunde förbättras". Med en svets och en välutrustad verktygslåda på flaket till en liten lastbil och en gaskärra på släp åkte han ner på järnverket och började reparera. Tydligen fanns det ett stort behov för redan efter några dagar var Stenna tvungen att anställa folk. Sedan har det rullat på, uppåt tills nu, med service-, reparations- och konstruktionsarbeten samt egen reservdelstillverkning för stål- och pappersindustrin inom en radie av tio mil. I dagarna har gubbarna precis avslutat bytet av 700 meter traversräl nere i finvalsverket. Sitab har nischat in sig på grövre material som reservdelar till skopor och skänkar. "Mycket special, special" som har lett till stora investeringar, utbyggnad och utveckling under de senaste åren. Men det beror inte bara på att det har varit full fart på ekonomin och efterfrågan utan minst lika mycket, om inte mer, på sönerna Emil och Martin. Båda valde farsans bana, klev in i företaget och har tagit åt sig mer och mer ansvar. Martin på verkstaden och Emil som ansiktet utåt gentemot yttre kontakter och projektansvarig ute på jobben.

– Medvetet har jag inte påverkat dem. Men det är klart, de är mina söner och har jämt varit med överallt. Nu kan jag börja släppa taget om firman. Det känns tryggt, säger Stenna trots att Sitab har påverkats i allra högsta grad av stålindustrins snabba och kraftiga produktionstapp.

Upp till 80-90 procent av Sitabs totala uppdrag är åt Sandvik. Att bygga bra relationer och vara en stabil samarbetspartner åt ortens nervsystem har varit en medveten strategi från Stennas sida även om många tycker att det är vansinnigt att vara så beroende av en kund. Stennas inställning är att hellre vara stark och duktig på ett ställe än att splittra verksamheten allt för mycket. I förlängningen spelar det ingen roll i alla fall att ha fler korgar till äggen. Totaleffekten blir den samma om industrin som helhet backar. Fast det betyder inte att Sitab tänker vänta in vändningen med armarna i kors.

– Vi kan inte sitta stilla i båten och vänta på att stålindustrin ska komma igång igen utan måste aktivt hitta andra alternativ också, säger Stenna som är engagerad i projektet Triple Steelix vars syfte är att etablera kontakter mellan olika parter inom den svenska stålindustrin.

Totalt 720 företag i Gästrikland, Dalarna och Västmanland deltar i samarbetet som knyter samman näringslivet med myndigheter och forskningsinstitutioner, sammanlagt en enorm kunskapsmassa med andra ord. En modell för reparation och dokumentation av arbetet med skänkar, behållarna som stålet tappas i, är ett konkret resultat av ett samverkansprojekt mellan Sitab, Sandvik, Högskolan i Gävle samt Triple Steelix.

Kommande satsningar på vindkraft i Gästrikland kan ge nya arbetstillfällen i uppbyggnadsfasen för Sitab.

– Vi måste vara på hugget som fan efter allt som kan utmynna i jobb för oss, säger Stenna som sänker lönen med 15 000 kronor i månaden och minimerar pensionssparandet.

Dessutom reduceras amorteringarna till banken. De åtgärderna i kombination med en generell återhållsamhet och framtidsfokus på nya verksamhetsområden är instrument som ska göra att verkstadsföretaget Sitab kan rida ut den pågående globala, ekonomiska lågkonjunkturen. Tufft har det varit förr, som 1992 och 2001. Men Sitab överlevde då också. I dag är de 32 anställda.

– Gubbarna ställer upp. Du driver inte ett sådant här företag utan bra personal. Vi jobbar stenhårt med att överbrygga detta även om ingen vet hur det slutar, om det blir fler nedskärningar. Men det gäller att komma ihåg att konjunkturen gjorde en tjurrusning rakt upp under ett antal år. Den utvecklingen kunde ju inte heller fortsätta i all evighet. När marknaden har stabiliserat sig kan det bli riktigt bra, säger Stenna Holmström och sätter på sig sin marinblå dunjacka.

Det är dags att åka ner till finvalsverket på Sandvik för andra gången den här dagen.