Här tryggas Sandviks återväxt
Relaterat
Skolan drivs som ett separat bolag med Sandvik som huvudägare och kommunen som delägare. Verksamheten finansieras till 70 procent av skolpengen och till 30 av koncernen.
– Programmet innehåller fler poäng än ett vanligt program. Skolpengen täcker bara kostnaderna för det normala antalet poäng. Då går Sandvik in och sponsrar med mellanskillnaden, säger Bernt Gustafsson, rektor på skolan.
Skolan sköter sin egen ekonomi med målet att balansera en budget. Vinsterna som gjorts nästan varje år har stannat inom företaget för framtida investeringar. Hur eventuella förluster täcks upp är en fråga som företaget tar ställning till om och när det blir aktuellt.
– Vi har inga krav på vinst. Men indirekt bidrar vi med vinst om personalen på Sandvik får högre kompetens och kan producera bättre varor, säger Bernt Gustafsson.
De många varslen i Sverige rör framför allt industrin. Och eftersom Gävleborg per capita sysselsätter fler inom industrin än övriga Sverige har länet råkat extra illa ut.
Göranssonska skolan har förstås också drabbats av svackan i konjunkturen. I fjol hade skolan 52 köande som inte kom in. I år har bara 62 sökt till de 64 platser som erbjuds. Tidigare har det krävts runt VG i snitt för att få en plats. Nu i år hade den siste preliminärt sökande bara tio poäng – ett betyg med godkänt i bara ett ämne.
– Jag kan inte se någon annan förklaring till de få sökande än att ungdomarna är rädda att bli utan jobb efter utbildningen, säger Bernt Gustafsson.
Men rektorn ser ändå positivt på framtiden. Han säger:
– När industrin vänder så kommer eleverna åter vilja gå på skolor knutna till industriföretag. Sandvik arbetar långsiktigt och tror på Göranssonska skolan. Utbildningen vi ger fungerar inom all verkstadsindustri och värderas högt även när man söker jobb på andra företag.
Han berättar att ungefär sex av tio som avslutar utbildningen börjar jobba på Sandvik efteråt. Andra läser vidare på högre nivå.
– Vi rekommenderar eleverna att gå på tekniska universitet och högskolor. De med spetkompetens är väldigt eftertraktade på Sandvik.
Eftersom den ekonomiska recessionen gör det svårt för eleverna att få jobb i höst har någonting som kallas Trainieeprogrammet startats. Programmet riktar sig till dem som gått klart gymnasiet och går ut på att kombinera högskolestudier med en praktik på Sandvik.
– 60 procent är praktik och resten studier. Projektet sker i samarbete med Högskolan i Gävle och Bergskolan i Filipstad, säger Tommy Sandin, som är vd på skolan sedan första oktober i fjol.
Skolan använder sig av flera olika grepp i marknadsföringen. Öppet hus arrangeras på skolan varje år liksom prova på dagar och sommarskola för tjejer. Skolan gör också reklam i radion och besöker högstadieskolor i Gävleborg för att informera om utbildningen.
Nytt för i år är reklam i TV.
– Senare ska vi utvärdera TV-reklamen och jämföra med andra metoder och därefter ta beslut om det här är någonting som kommit för att stanna, säger rektor Bernt Gustafsson.
Skolan säljer också kurser till Sandvik. Oftast handlar det om personal som behöver lära sig nya saker. Runt 650 kurstillfällen ges per år och omsätter ungefär 10 miljoner kronor. Men inte heller den här verksamheten ska vara vinstdrivande utan mer inriktad på att balansera en budget.
Organisatoriskt är kurslärarna och gymnasielärarna åtskilda. Så dock inte i praktiken.
– Gymnasielärare kan ha kurser och kurslärare kan ge gymnasielektioner. Vi försöker vara flexibla i vårt sätt att arbeta, säger rektorn.
Kravet på dem som ger lektioner på skolan är att de har en lärarutbildning i bagaget. Teknik- och verkstadslärarna måste dessutom ha jobbat några år inom industrin.
– Om någon kommer direkt från industrin ställer vi som krav att personen börjar en lärarutbildning inom två år. Utbildningen är på halvfart och pågår i tre terminer.
Någonting som utmärker skolan är sättet att integrera olika ämnen på. Till exempel delas eleverna upp i grupper som ska genomföra projekt där de får praktisera flera ämnen samtidigt. En av uppgifterna är att tillverka schackpjäser i metall.
– Då lär de sig verkstadsarbete, engelska, svenska, design och att rita med datorn, säger rektorn.
Vd Tommy Sandin berättar att de just nu håller på att försöka knyta kontakter med andra skolor i världen som har liknande koncept. Meningen är att tre-fyra skolor ska samarbeta och lära sig av varandra för att bli ännu bättre.
– En undersökning som gjordes i januari visade att vi tillhör de bästa skolorna i Sverige. Nu är vår vision att bli en av de bästa i världen också. Genom samarbetet hoppas vi kunna förverkliga den visionen.
Just nu är 38 procent av eleverna på skolan tjejer. En av dem är Fanny Eriksson från Hofors som sökte in för att det verkade lätt att få jobb efter programmet. Hon fick reda på skolan genom en kompis som gick där i fjol. Men Fanny har inte tänkt nöja sig med den här utbildningen utan kommer studerar vidare till ingenjör på KTH i Stockholm.
Precis bakom henne i datarummet sitter Jonatan Lingström från Järvsö som ska söka jobb på Sandvik när han är klar med programmet.
– Rektorn och några elever från skolan kom på besök till högstadiet och berättade om utbildningen. Jag kände till skolan sen tidigare men fick nu mer information. Jag tyckte det verkade intressant och började därför.
Inne i verkstaden håller Elin Ivarsson, Lilav Ali och Sanaz Mirzajee på att göra en slags mönstrad pyramid i automatstål som ska passa in i en metallkloss som har ett likadant mönster inåt. De slipar pyramiden i en maskin och filar den då och då för hand. Uppgiften ingår i ett prov som ska visa att de kan sköta maskinerna.
Elin Ivarsson berättar:
– Det var pappa som tyckte jag skulle söka till utbildningen. Han har själv jobbat på Sandvik och hade kontakter. Jag trodde först att det skulle vara för hårt. Men nu är jag glad att jag sökte. Efteråt tänker jag plugga till civilingenjör på Chalmers.
FOTNOT: KTH är en förkortning för Kungliga Tekniska Högskolan.
Roger Wallenius





































