För det var ju länge med Högbo som Äventyrarna förknippades. Teambuilding i naturskön miljö, balansgång på lina högt mellan trädtoppar, heta karbad, bastu och avancerad femkamp så långt från en boll i hink man kan komma.
Men förra sommaren var skilsmässan ett faktum och som med alla brytningar var en hel del känslor inblandade.

Äventyr som lockar både företag, skolklasser och föreningar är något som Torbjörn Hägglund sysslat med sedan mitten av åttiotalet. Först i kommunens tjänst genom Högbo Bruk, sedan i egen regi under 2000-talet. Då växte verksamheten till att omfatta även restaurangrörelse. I tre år drev Äventyrarna Högbo Qvarn och på slutet även Strandbaden i Årsunda.
Men sambandet mellan mat, dryck och äventyr blev ödesmättat. För att göra en lång historia kort; efter år av skrivelser, sammanträden, överklaganden och domar drogs det tillstånd in som gav Äventyrarna rätten att servera alkoholhaltiga drycker på Högbo Bruks område.
– Vi kunde inte längre ha vin till middagen ute i tälten eller tillhandahålla öl till bastubadarna. Kunderna, till exempel Sandvik, försvann direkt och vi såg ingen framtid i att fortsätta bedriva verksamheten på den nivå vi då låg på, säger Torbjörn Hägglund.

Samtidigt kom den stora finanskrisen ångande. Torbjörn tar Sandvik Coromant som exempel; ett normalår 25-30 aktiviteter med 30 deltagare varje gång – i år inte en enda.
Äventyrarna var villiga att sälja företaget men ingen nappade. Istället såldes inkråmet i Högbo, till exempel alla banor som byggts upp under åren, till två efterträdare varav den ena, Äventyrsservice, fortfarande är aktiv i Högbo. Torbjörn och hans kompanjon Pär Andersson började i sin tur om på ny kula.
– Från stor till minimal. I Högbo handlade det om 12-13 årsarbeten. Nu är vi tre. Förut satt jag mest på kontoret och administrerade personalärenden, offerter och fakturor. Nu finns kontoret på fickan, när mobilen ringer och man får en förfrågan sitter man kanske tio meter upp i ett träd, skrattar Torbjörn.
– Äventyrarna? Va, finns ni kvar brukar folk säga. Jodå, vi har till och med kvar det gamla telefonnumret.

Äventyrarna är mobila i större utsträckning än tidigare. De gamla kontakterna med intressegrupper kring Dalälven har fördjupats och ibland fylls släpkärran full med äventyrsgrejer för ett arrangemang vid Hindåsgården i Göteborg. Torbjörn Hägglund berättar om nya samarbetspartners som Söderfors herrgård, Gysinge värdshus, Engeltofta och förstås turisthotellet i Älvkarleby. Sedan hoppas han förstås att Vattenfall tvärs över älven ska kunna bli en lika viktig kund som Sandvik var i Högbo.
– Närheten till järnväg och motorväg gör ju att vi också ser Uppsala som en ny marknad.

Delegationer från Naturvårdsverket och Svenska Kyrkan har nyligen fått sig en dos äventyr i Älvkarleby med omnejd. Annars är verksamheten som mest intensiv kring försommar och tidig höst. Torbjörn Hägglund anar också en konjunkturljusning, han säger att många tycks vara trötta på att hålla tillbaka.
– Men det blir svårt att nå upp till samma nivå som i Högbo där konferensutbudet är betydligt större.
Framtidsplanerna innehåller annars en tydligare koppling till älven. Äventyrarna förestår Sportfiskeforum i tre år framåt, ett museum som har öppet varje dag på sommaren. Uthyrning av fiskeutrustning, båtar och allmän guidning finns också med i bilden.
– Vi har fått strandskyddsdispens för att anlägga några permanenta äventyrsbanor här intill.

Utskänkningstillstånd är personliga och eftersom det drogs in med hänvisning till misskötsel är Torbjörn och hans kollega ”omyndigförklarade” i tre år.
– I oktober 2011 är vi fria igen, säger Torbjörn med ett skratt. Visserligen finns det en politisk vilja att lätta på reglerna för slutna sällskap. Men samtidigt vet jag inte om vi är beredda att satsa på kök och lokaler och allt som krävs för att få de nödvändiga tillstånden. Vi vill utveckla den här nya verksamheten i lugn och ro.