Huruvida oberoende centralbanker har betydelse för inflationen är kärnpunkten i frågeställningarna för avhandlingen. En av slutsatserna är att ekonomiskpolitiska spelregler och institutioner har betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Förutsättningarna för ett samhälle att leva i en situation med låg inflation är betydligt gynnsammare än omvänt. Minskad osäkerhet betyder att det är lättare att planera både för företag och för individer.

- Alla är överens om att inflation är skadligt eftersom det skapar ovisshet. Det är en illusion att man kan köpa lägre arbetslöshet med högre inflation. Tvärtom innebär hög inflation ökad instabilitet och det blir svårare att fatta rationella beslut, säger Mats Landström vars fascination för ekonomi tar avstamp i ett brett samhällsintresse.
- Ekonomiska faktorer är viktiga för att förstå skeenden i samtiden. Den som förstår ekonomisk historia förstår världen, säger Mats Landström och plockar upp konkreta exempel som Tysklands finansiella situation efter första världskriget som orsaken till nazismens genomslag eller korstågens kulturella och ekonomiska påverkan i Medelhavsländerna.

Han är också övertygad om att politiken aldrig helt kan kopplas bort från samhällsvetenskaperna, även om föresatsen måste vara att försöka sortera ut vad som är åsikter och vad som är vetenskapligt testbart. Ambitionen i nationalekonomisk forskning är att hitta sammanhang genom matematiska modeller och statistik. När det gäller just nationalekonomi har utvecklingen under senare decennium varit anmärkningsvärd. Tidigare var det lättare att urskilja skilda politiska läger bakom olika nationalekonomiska skolbildningar. Men rådande konsensus är en syntes av tre olika modeller som smält samman.
- Det är tydligt vad man är oense om eftersom man har enats om ett gemensamt språk. Bra är att det läggs mindre tid på fruktlösa kontroverser. Det blir lättare att gå framåt i stället för att fastna i definitioner som gör att man inte kommer vidare, säger Mats Landström som sedan drygt tio år tillbaka jobbar som universitetsadjunkt på Högskolan i Gävle.

Under de senaste åren har undervisningen i nationalekonomi skett parallellt med forskarstudier. Nu kan han även titulera sig licentiat. Veckan före jul presenterades avhandlingen vid Umeå Universitet.
- Jag siktar på att doktorera till hösten, säger han med leende innan han tillägger:
- Genom att säga det sätter jag press på mig själv.

Avhandlingen består av två artiklar som behandlar förändringar i maktbalansen mellan centralbankerna och de politiska systemen. Den ena försöker svara på varför politikerna initierar reformer som skapar oberoende centralbanker och den andra om reformer för centralbankernas självständighet har betydelse för inflationens utveckling.
Av 132 undersökta länder har 89 genomfört reformer inom det här området någon gång under åren 1980-2005. Mats Landström konstaterar att det är förbryllande att politikerna valt att lämna över kontrollen över penningpolitiken trots vetskapen om att det åtminstone på kort sikt kan påverka både sysselsättningen och produktionsnivåer.

Flera tänkbara förklaringar presenteras till att man är villig att släppa ifrån sig makten över ekonomin. Faktorer som spelar in är exempelvis att man redan har prisstabilitet, att statsskulden är relativt hög eller att man har fragmenterade parlament med många partier. Svaga majoriteter ökar frestelserna att sockra med populistiska åtgärder vilket skapar lågt förtroende för ekonomin.
- Problemen med kortsiktiga lösningar är att de skapar långsiktigt dåliga resultat. Ett sätt att öka trovärdigheten är att genomföra reformer eftersom låginflationsmålet blir trovärdigt. Dessutom får oberoende centralbanker utan kortsiktig politisk kontroll legitimitet via ansvar och transparens, säger Mats Landström.

För att reformerna ska fungera krävs tydliga regelverk. Det i sin tur skapar långsiktighet som har en positiv inverkan på inflationen, i alla fall när det gäller länder som tidigare hade problem med hög inflation.
- Reformer bidrar till lägre inflation just för att penningpolitiken blir mer trovärdig, säger Mats Landström som är mer försiktig att uttala sig om rådande konjunktur.
- I och för sig är jag övertygad om att vi nått botten men det är givetvis svårt att veta säkert. Finanskrisens extrema chockvågor var svåra att förutse, konstaterar Mats Landström.


Fotnot: Filosofie licentiat, fil.lic., FL, titel för person som avlagt filosofie licentiatexamen, en examen mellan en grundutbildningsexamen och en doktorsexamen, eller etapp i forskarutbildningen.
Källa: Nationalencyklopedin