Ivars Jegers är bibliotekarien som sadlade om till framtidsforskare, föreläsare, författare och företagare. I början av 1990-talet var han med och startade forsknings- och konsultföretaget Kairos Future som jobbar med omvärlds- och framtidsanalys. Sedan ett drygt år tillbaka finns han på hemmaplan hos Gävleföretaget Värdeskaparna. Framtidsscenarier för företag och organisationer är fortfarande arbetsfältet.
– Skönt att slippa pendla till Stockholm. Dessutom har jag egentligen aldrig gillat att vara företagare, säger han.

2010-talet är rykande färskt och mänskligheten står inför en rad utmaningar som går långt bortom kommunal, regional och nationell nivå. Samtidigt är det en mänsklig överlevnadsmekanism och logik som gör att vi lever under närhetsprincipen: ju mer konkret, nära och personligt desto mer berörda och påverkade blir vi.
I backspegeln finns tydliga tendenser från det senaste decenniet. Klimatförändringarna som kom upp dagordningen i ett bredare perspektiv. Globalt sett fick vi ett annat sätt att dela in världen på: islamistiskt kontra resten.
Sociala medier utvecklades som ett led i resultatet av teknikutvecklingen. Näringslivet var och är föremål för ännu fler smärtsamma omstruktureringar i spåren av skorstensekonomins minskade betydelse i väst.
– Egentligen är det omöjligt att sia om framtiden, säger framtidsforskaren Ivars Jegers och ler.

Måhända ett märkligt uttalande från en man som ägnat de senaste 20 åren till att stirra in i kristallkulan. Kulan är givetvis varken magisk eller övernaturlig på annat sätt utan är resultatet av seriös forskning.
Ivars Jegers säger att det inte är en tillfällighet att framtidsforskare ägnar sig åt värderingsstudier, ett trögrörligt fält som skapar förutsättningar att dra mer långsiktiga slutsatser när det gäller politik, ekonomi, trender, mottrender och generell samhällsutveckling. Samtidigt har området en större inneboende osäkerhetsfaktor än många andra forskningsfält.

Idag finns miljötänkandet med i alla led från hur vår mat odlas till hur avfall hanteras. Motsvarande kommer klimatperspektivet att genomsyra allt i framtiden.
Grön IT-teknologi öppnar möjligheter att skapa utkomster för att den kan presentera ett kunskapsinnehåll. Nya tillämpningsområden på klimatområdet gör att här finns en del av framtidens ekonomi i form av exempelvis energiutvinning ur haven och nästa fas av datoriserade bilar där utsläppskvoter automatiskt reglerar körsträckan genom att helt enkelt släcka ner motorn när du har förbrukat din tilldelning.
– Klimatförändringarna är ett globalt problem. Problemet är att politikerna inte förfogar över en global arena och att de åtgärder som kan lyckas är de som är kommersiellt gångbara.

När det gäller vår omedelbara närhet måste Gävle sättas på kartan genom att politiker och andra aktörer aktivt propagerar för kommunens unikitet. Gävle måste profileras bland alla andra svenska städer i ungefär samma storlek,
– Vi ska se oss som Gävle, inte i relation till Mälardalen, Stockholm eller Arlanda, säger Ivars Jegers som menar att politikerna måste vara duktiga på att utveckla Gävle. Allt annat är möjligtvis en delaspekt.
– Jag kanske är okunnig. Men jag vet inte vad Gävle vill. Vad vill vi göra med havet bortom rännan? Vad är syftet? säger han.
Slagordet Välkommen ombord låter visserligen trevligt, mysigt och ombonat men syftar mer till en dåtid när Gävle var en sjöfartsstad av betydelse. Dessvärre har den trevliga slogan desto mindre att göra med dagens verklighet och låter snarare som ett krystat mantra utan trovärdighet.
Det tycker Ivars Ivars som anser att framtidsmöjligheter och positiv utveckling hänger ihop med vad man satsar på. Uthållighet är en annan avgörande faktor att räkna med. Nyckeln till framgång och bärkraft är att skapa en egen identitet oberoende av trender.
– Vi bestämmer. Men vad vill vi? säger Ivars som tror på satsningar mot upplevelseekonomin.

Anledningen är att det handlar om jämförelsevis billiga investeringar som lockar hit besökare med pengar att spendera. Samtidigt menar han att det är en liten poäng och vinst med att försöka få dem att stanna kvar, banka ner bopålarna för att sedan belasta kommunen med slitage på diverse anläggningar och krav på barnomsorg, skolor, övrig kommunal service och offentligt finansierade verksamheter.
– Det är bästa affärsidén!
Givetvis talar han i egen sak när exemplet om Arena Strömvallen landar på bordet. Under många har han varit aktiv i styrelsen för GIF Fotboll. Ursprungsförslaget skulle ge föreningen stor utvecklingspotential på alla plan, inte bara rent sportsligt.
– Vi är ju beroende av sponsorer och måste kunna ta hand om gästerna på ett respektabelt sätt. Nu ser det ut som en campingplats vid Strömvallen.
Folk har blivit vana vid att ha det bekvämt och att vara väderoberoende, säger Ivars Jegers.
Samtidigt är frågan komplex med ekonomi, särintressen och motstridiga viljor som hamnar i ett klassiskt dilemma när det gäller utveckling. Ingen är motståndare till satsningar så länge de inte hamnar på deras egen bakgata.
Plan B är alternativet som inte imponerar.
– Det blir inte särskilt mycket bättre än nu men gör ändå att vi kan leva upp till minimikraven.

Projekt som arenan och Svanen, Länsförsäkringars påtänkta skyskrapa vid Teknikparken, betyder mer än reella värden i form av byggnader och anläggningar.
Under processens gång fungerar de som starka manifestationer och signalvärden som bara genom sin existens befäster varumärket Gävle. Projekt av den här digniteten blir aldrig problemfria. Samtidigt är det inget skäl att avstå.
– Jag känner inte till några andra satsningar som i motsvarande grad skulle signalera att här gör man saker. Här vågar man, säger Ivars Jegers som tycker att det är en viktig markering att ta ställning och peka ut, om inte målet, så i alla fall riktningen mot framtiden i synnerhet som transformeringen inom basindustrin innebär fortsatta strukturomvandlingar.

För att lyfta regionen i en verklighet med nya premisser är det viktigt att tänka nytt, tänka fritt, för att skapa förutsättningar för vidare utveckling. Identifiera tjänster eller specialtillverkning som kan exploateras för att dra hit nya, friska inkomstkällor är nödvändigt.
Att Gävle på sitt sätt har blivit ett centrum för GIS-tekniken är tack vare högskolan, Lantmäteriverket och annan kompetens som har växt fram regionalt.
– Kanske inte i första hand för att man bestämt sig för att göra det, utan för att man har skapat förutsättningarna. Ett annat tydligt lokalt exempel är Sandvik Coromant som levererar nya produkter vart femte år och i princip byter skal samtidigt. Produkterna är laddade med kunskapsinnehåll och det som är verkligt intressant – kvalitet.
I utvecklingen har skolan givetvis en nyckelroll.
– Ungarna behöver träna på att lösa problem och på kreativt tänkande, säger Ivars Jegers med fokus inställt på framtiden.