Platsen är en kontorslokal i Dalapalatset med utsikt över busstorget, Gavleån och de rustika magasinsbyggnaderna på andra sidan vattnet. Inomhus är väggarna svampade med varmorangea toner eller kornblåa kulörer.
Högt upp i taket hänger flera klassiska Waldorflampor med stommar i obehandlad furu. Skärmarnas naturvita, segelliknande tygstycken i olika storlekar hänger löst runt som draperier. Lamporna är mest till för ögonfröjd.
En hand ovanför bordsskivan stoppar ljusflödet som varken kommer från seglande lampor eller fönstren utan från annan källa. Diskreta spotlights förvillar effektivt ögat. Stefan Wiktorsson ser nöjd ut.
– Vi använder ljus som skapande medel, för att levandegöra, säger han som äger Gävleföretaget Ljusdesign.

Ljussystem med individuell kontroll utefter behov är som teater fast i offentlig miljö. Det innebär att belysningen används som effekt, som idé om funktion snarare än utseende.
Slutresultatet ska vara en dynamisk syntes av ljusstyrka, form, färgåtervinning och förändring.
– Varje lampa som vi levererar ska innehålla de här parametrarna. Ljusstyrning och kontroll handlar om mer än vilken lampa eller effekt du har utan lika mycket om när och hur den används.

Rickard Nordin står på knä nere i källaren. Han pluggar in kontakten. Resultatet får hans ögon att tindra bakom glasögonen. Mikael Richters installation Ljushus av lysrör strålar som aldrig förr.
– Jag har gruvat mig för det här hela semestern. I kväll ska jag fira med en calvados, säger han belåtet.
Konstverket är en elsäker, stadig kopia med rejäla träfogar mellan rören som av säkerhetsskäl försetts med ett extra glasskal. Originalet brann upp.
– Det satt ihop med hjälp av tejp, snören, gem och plåster!
Stefan Wiktorsson skarvar och skrattar gott. Reproduktionen ska stå på plats när Västerås konstmuseum återinvigs i nya lokaler den 4 september.

Uppdraget är rätt så typiskt för vad Ljusdesign sysslar med: speciallösningar för allt inom belysning. Konkret kan det brytas ner i tre områden.
Den ena är ljussättning av alltifrån teaterföreställningar, arkitektur och konst till kyrkor och antikvariskt känsliga miljöer runt om i Norden.
Inom det andra ryms konsultation till arkitekter, formgivare och el-konsulter samt utbildning i ljussättning.
Tredje nischen handlar om utveckling och tillverkning av egna produkter och försäljning av professionell utrustning.

Ljushus i all ära, ett annat minst lika prestigefullt men mer anonymt exempel i röret är Uppsala domkyrka. Helgedomen ska få ny men varsamt funktionell verksamhetsbelysning i hela byggnaden.
Ljus som ska fungera för gudstjänster, konserter, turistvisningar och andra typer av arrangemang i kyrkobyggnaden.
– Som det är nu ser ingen någonting därinne, säger Stefan Wiktorsson som värjer sig mot ord och begrepp som chef, formaliserad struktur eller driva företag. Hellre pratar han om dynamik, flexibilitet, ansvar, må bra och om att ha roligt på jobbet.
– Här har vi motsatsen till hierarki. Alla gör det de tycker är kul samtidigt som alla ser till att det går ihop på slutet. Ibland blir det kaos. Adhocrati är en farlig form men spännande! Det bygger på att alla litar på varandra och att vi har en öppen, rak kommunikation, säger Stefan Wiktorsson vars bakgrund troligen är en del av förklaring till den flytande organisationsformen.

Han kom till Gävle 1982 i sällskap med Oskarsson, Lassgård, Haber och andra tungviktare i samband med att Folkteatern Gävleborg etablerades. Många av dem hade jobbat ihop under 1970-talet i en fri, skånsk teatergrupp där var och en hade ”lön efter behov”. Efter fem, sex år som teknisk chef och ljussättare på Folkteatern blev det för mycket fokus på personalfrågor, tidplanering och administration.
– Jag sa upp mig för att bara kunna göra det som var kul, säger Stefan Wiktorsson som även i fortsättningen ljussatt i princip alla Folkteaterns uppsättningar.

Ljusdesign jobbar en hel del i Stockholmsområdet. Men exempel på lokala uppdrag är fasadbelysning till Gävle teater, Staffanskyrkans interiör och som ”lyktstolpsleverantör” åt Skogskyrkogården vars promenadstråk förnyas med moderna kopior av gamla armaturer.
Ljusdesign hade ett finger med i spelet i sommarens kungliga bröllop. Specialanpassad belysningsutrustning levererades till Storkyrkan. Ett annat uppdrag med kungligt tema var fiberoptiken som belyser norska riksregalierna.
Men den enskilt största arbetsinsatsen, hittills, är ljussättningen av Vasamuseet i Stockholm. Det tog drygt ett år av planering, projektering, utveckling av unika lösningar och installation.

Produktutveckling sker hela tiden parallellt med konkreta uppdrag. Armaturer gjutna i magnesium är inte bara lätta viktmässigt utan även betydligt mer miljövänliga än motsvarande i aluminium.
Sorterade LED-lampor garanterar bästa möjliga färgåtervinning som annars är största nackdelen med en i övrigt effektiv och miljövänlig ljuskälla med lång livslängd.
– På alla punkter försöker vi leva upp till våra egna miljökrav och etiska policy, från rättvisemärkt kaffe till att vi aldrig ska profitera på fattiga människor eller miljön. Helheten är viktigare än att varje enskild grej drar så lite ström som möjligt. Men en sak har vi problem med. Vi kör på tok för mycket bil!