Omdömet om den tjocka, guldgula oljan varierar kraftigt – från sommarkänsla till gammalt, dammigt bibliotek. Vissa älskar den. Andra står inte ut med smaken.

Ola Westman är busschauffören som har skaffat sig en bisyssla. Cirka en fjärdedel av pappa Gunnar Westmans rapsproduktion går numera raka vägen från tröskmaskinen till oljepressen. Gården i Mårdäng håller varken får, grisar eller kor längre så i de tomma djurstallarna pressas, filtreras och tappas rapsolja i stället.
Det var på vårkanten i fjol som saken hamnade i skarpt läge. Far och son hade gått en studiecirkel i LRF: s regi. Syftet var att lyfta på locket och släppa fram idéer om hur lokala odlare själva skulle kunna förädla egna råvaror när lönsamheten var ytterst klen för spannmålsodling.
– Planen var att producera rapsolja till RME för biodieseltillverkning.

Men investering kändes orealistisk när bränslepriserna sjönk samtidigt som spannmålspriserna steg. I stället bestämde sig Ola Westman för att satsa på kallpressad rapsolja.
För att få sälja produkterna i Coop-butikerna krävde Konsum Gävleborg bland annat en IP-certifiering i livsmedelsförädling för att säkerställa produktens kvalitet och matsäkerhet. Det innebär att rapsoljan uppfyller kraven från flera andra butikskedjor också.

Produktionen sker utifrån efterfrågan. Efter pressning sedimenteras fröresterna i en trestegsraket där skräpet sjunker till botten i slutna plastkärl. Kallpressning innebär mer svinn men bättre kvalitet.
– Jag får ut runt 30 procent olja ur råvaran. Men å andra sidan smakar den bra och behåller en stor del av de nyttiga vitaminerna jämfört med en billig, varmpressad variant. Den ger kanske 80-90 procent tillbaka men är smaklös och måste berikas i efterhand, säger Ola Westman som kan tappa upp oljan på flaskor efter drygt tre veckors lagring.

Vårodlad raps är oftast en aning nötig i smaken. Dessutom präglas rapsfröns arom i hög grad av själva växtplatsen. Ola Westman häller upp gyllene droppar på ett vitt kaffefat. Smakupplevelsen associeras till jord, gräs och paranötter.
– Den här rapsen är odlad på halvsandlerjord, konstaterar Ola Westman som under årets första sex månader sålde ungefär 1 100 liter olja till butiker i främst närområdet men även till Hälsingland.

Flera lokala restauranger använder oljan som också finns på några försäljningsställen i Stockholmstrakten.
– Vi använder den till nästan allt hemma i köket. Men det är klart att aromen går igenom när du bakar bröd eller gör en salladsdressing. En kund kom fram till mig på Bondens marknad och var väldigt missnöjd. Han trodde att han hade fått en dålig flaska. ”Det smakar skit!” sa han.
Ola Westman skrattar gott. Sedan konstaterar han att den som föredrar en mer anonym matolja har gott om alternativ att välja bland från matbutikernas hyllor.

Rapsen odlas på åkrar i Mårdäng och Oppala strax norr om Gävle. Förra året förädlades ungefär en fjärdedel av totala rapsskörden i gårdens gamla grisstallar. Resten såldes.
Målsättningen är givetvis att skapa lokal avsättning för hela produktionen på runt tolv ton rapsfrö om året. Och oljan har fler användningsområden än i köksregionerna.
– Jag känner en massör som använder den som bodylotion, säger Ola Westman som intygar att matoljan absorberas av huden.