– Ett medvetet beslut ställer in kompassen för vårt undermedvetna som kan navigera rätt när autopiloten håller kursen mot målet, säger Lisbeth Pedersen som driver Villa Harmoni med Mats Ohlsson.

Strax ovanför Turisthotellet och Älvkarlebyfallen ligger den rödfärgade träbyggnaden som har fungerat som bland annat epidemisjukhus, sanatorium och ålderdomshem. Sedan drygt 15 år är det 650 kvadratmeter stora huset centrum för Villa Harmonis verksamhet.
Doften av varma, nybakade kakor slingrar genom korridorer och vilsamt inredda rum som präglas av en avspänd och lugn atmosfär. I källaren finns en liten verkstad med torkade växter och annat material som används bland annat under kurser i grön rehabilitering och trädgårdsterapi.
– Även om du är sängliggande och inte kommer ut kan du odla växter för att ta del av årstiderna, säger Christina Hansson som jobbar med grön hälsa.

Lisbeth Pedersen är beteendevetare i grunden och har arbetat med utbildningar i drygt 20 år. Mats Ohlsson är naturvetaren som jobbade som lärare. Tillsammans satte de kurs mot nya utmaningar och startade en kursgård.
Med helhetsperspektiv på företag och individer jobbar de med hälsoprogram där människan är i centrum via ett brett utbud av utbildningar, rehabilitering, handledning, prestationspsykologi, kroppsbehandlingar och personlig kompetensutveckling.
– Vi har utbildningar för alla som vill förändra någonting, som är frustrerade för att de inte kommer dit de vill, säger Mats Ohlsson.

Landstinget Gävleborg, skolor och storföretag som Sandvik och Ericsson är några exempel på kunder som jobbar aktivt med lärande organisationer och ledarskapsfrågor.
Brynästränaren Niklas Czarnecki är en annan som har valt att vända sig till Villa Harmoni för att stärka laget genom att utveckla sitt eget ledarskap med fokus på lärande, kommunikation och målbildsträning.
– Jag fungerar som bollplank till Czarnecki med förslag på lösningar hur han ska nå ut med sitt budskap, säger Mats Ohlsson som via mental träning och utveckling fokuserar på hjärnan som ett verktyg att förändra, utveckla och förädla resurser för att individerna ska må bättre och nå resultat.

I konceptet Den goda arbetsplatsen är syftet att skapa en arbetsmiljö som gör att medarbetarna trivs, utvecklas och gör ett bra jobb.
Utgångspunkten handlar både om ledarskap och om medarbetarskap men givetvis även om den fysiska miljön. När arbetsplatsens värderingar, attityder och förhållningssätt förankras och delas av både medarbetare och ledare skapas samtidigt möjligheter att skapa ett gott arbetsklimat.
Ledarskapsutveckling är en nödvändighet menar Lisbeth Pedersen.
– En trapp städas uppifrån. För att kunna leda andra måste man kunna leda sig själv.
Tydlighet, delegering, delaktighet och kommunikation måste finnas på en dynamisk arbetsplats. Medarbetarna får utbildning i personlig utveckling men även i grupp- och kunskapsutveckling. För att stödja och uppmuntra ett fortsatt positivt utvecklingstänkande utbildas några ur personalen till inspiratörer. Sista delen i konceptet är att skapa en arbetsmiljö som inte bara är funktionell utan även har plats för vila.
– Stress i sig är inte farligt, bara det finns möjlighet för återhämtning. Det finns kraftfulla verktyg och tekniker för att skapa balans, säger Mats Ohlsson.

En metod är mindfulness som egentligen är ett samlingsbegrepp som rymmer tekniker som yoga, meditation och avspänningsövning för att sänka stressnivån, öka närvaron och därmed livskvaliteten. Bättre sömn, koncentrationsförmåga och immunförsvar kan vara andra positiva effekter.
– Många lever inte, är inte närvarande i sitt liv eller i nuet utan befinner sig någon annanstans mentalt, säger Lisbeth Pedersen.
Mats Ohlsson konstaterar att det gäller att vara ödmjuk:
– Livet är komplicerat. Det går inte att trycka på en knapp och fixa saker. Men ju fler verktyg man har i sin låda desto större är chansen till framgång. Livet är färskvara och måste erövras varje dag när omständigheter och förutsättningar ändras.
– Jo. Prövningar är en del av livet. Samtidigt har många problem att hantera stressfaktorer som man har svårt att påverka: ökade krav, alla valmåsten, arbetslöshet eller hårt tryck i slimmade organisationer. Dessutom är informationsflödet enormt samtidigt som samhället inte har följt med i utvecklingen, säger Lisbeth Pedersen.