Novemberdimman vilar tungt över bergets topp och lägger ett grått filter över höstens vackraste färger. På avstånd tycks Kungsberget slumra, men ju närmare man kommer desto mer tilltar aktiviteterna. Det grävs, spikas, målas och fejas – allt måste vara klart till premiären om en månad.

Men det här är bara början på Kungsbergets förvandling från skidanläggning till skidort. En satsning på en halv miljard som om fem år ska ge en omsättning kring samma siffror och generera uppemot 500 helårsarbeten.
– Folk förstår egentligen inte hur stort det här är. Det vi gör är ju att bygga ett till Järbo, säger Jonas Lundblad.

Sedan september är han utvecklingsansvarig vid Kungsberget och har därmed slutit cirkeln. Mellan 1999 och 2006 var han vd. Visionens stora penseldrag fanns redan då nedtecknade. Men att kommersialisera en kommunalt ägd skidanläggning var inte riktigt politiskt rumsrent, därför blev hans uppgift att göra Kungsberget försäljningsbart.
Omsättningen ökade från 10 till 30 miljoner och flera köpare visade intresse. Valet föll på värmländska Branäsgruppen, Jonas Lundblad pekade alltså ut sin framtida arbetsgivare.
– Branäs är en finansiellt stark aktör och har gjort resan som Kungsberget nu ska göra. Vi har stor nytta av deras erfarenheter, säger han.

Jonas Lundblad visar ett bildspel över Kungsbergets historia och stannar vid sista bilden från 2004. Där skissas på Kungsberget 2009: motorväg mellan Stockholm och Gävle, landshövdingen inviger den första stugbyn.
– Och så blev det, skrattar han och skulle han formulera motsvarande målsättningar för de kommande fem åren skulle den lyda ungefär: bostadsrätter, hyreslägenheter, hotell och parhus. 2 500 bäddar i en året runt-anläggning.

Nu utvecklas Kungsberget i fyra faser (se faktarutan här intill), där den första fasen snart avslutas och arbetet med nästa kan börja.
– Tankarna på den här utvecklingen har funnits länge, men av olika orsaker, till exempel markägarfrågor, har det inte lossnat tidigare. Nu finns en detaljplan för hela området, pusselbitarna kan falla på plats och nu accelererar det, säger Jonas Lundblad.
Hans ögon glittrar när han berättar om Kungsbergets förvandling och ingenting tycks kunna grumla drömmen.
– Det hänger på oss själva. Vi måste hinna med, vi måste vara lyhörda och ha det rätta bemötandet, säger han och kommer till det som skiljer Kungsberget från konkurrenterna: läget som attraherar både besökare och investerare.

Upptagningsområdet är Mälardalen och Stockholm med sina 2,8 miljoner invånare. På två timmar kan skidåkarna vara i Kungsberget, vilket gör skidåkning tillgänglig även på resdagarna. Med boende i backens omedelbara närhet blir ski-in och ski-out ett begrepp.
– Våra gäster får mer tid för skidåkning i jämförelse med skidorterna i fjällen. Med vecko­boende fyller vi backarna även under vardagarna. Idag har vi 170 000 åkdagar per säsong. Fullt utbyggt kommer vi att ha 400 000 åkdagar. Vi kommer att sälja liftkort för 50-60 miljoner kronor.
Det här ställer också krav på omgivande faciliteter, öppettider och utbud i restauranger, kvällsaktiviteter, möjlighet för shopping, utbyggd skiduthyrning. Den typen av anpassning blir en viktig uppgift för Jonas Lundblad att lösa.

Kungsbergets vision ligger i linje med turismnäringen som tillväxtbransch. Han menar att det är ingen tillfällighet att Park & Resort köper och satsar i Furuvik och att Mackmyra bygger sin whiskyby. Sammantaget är detta satsningar i miljardklassen.
– Det finns affärsperspektiv på skidturister som säger att 11 procent av utgifterna går till själva åkningen, resten till annat. Vi ska locka besökarna hit och det kommer många att tjäna pengar på. Konferenser i vildmarksmiljö, närheten till både Jädraås-Tallås järnväg och Wij Trädgårdar, vandrings- och cykelleder, fiske, bad, ridning, äventyr …
Jonas Lundblad radar upp möjligheterna och det enda man skulle kunna tillägga är the sky is the limit.
Om det inte vore för den tunga dimman.