Hans horn är på väg att fällas och när det ena ramlar av brukar han bli grinig. Det kan man förstå med en tio kilo tung snedbelastning på hals och nacke. Då går han ut i skogen och slår av det andra hornet mot ett träd.
Men en av hans flickvänner blir nyfiken och kommer fram. Elvira, en jämtska, mumsar gärna på bananerna som Cecilia sträcker fram. Skalet ska vara på, det är viktigt, kanske för tuggmotståndet.
Det känns läskigt där bakom trädstammen, men vår guide, knappt en tvärhand hög, är lugnet personifierat.
– Jag är bra på att läsa stora djur tack vare min erfarenhet med hästar. Men man ska ha respekt. Älgar är också flyktdjur och de kan både sparka framåt och resa ragg. Men det kan inte hästar.

Cecilia Hansson är 24 år och driver verksamheten vid Kybacka Gård i Rörberg. Här finns även hästar, hundar och ett tjugotal dammsugarförsäljare!
Det senaste ligger helt i linje med gårdens inriktning att öka aktiviteten även när det är lågsäsong. Inomhus är frukosten nyss avklarad och nu ska dammsugarförsäljarna ut och knacka dörr.
– Det är ett företag från Stockholm som vi har som återkommande gäster, säger Cecilia. De brukar ha utbildningsdagar här och så får aspiranterna träna sig på att sälja.
– Och till helgen kommer två familjer från Märsta och övernattar i våra stugor för att prova på naturliv.

Naturälskare är också Hanssons som länge närt drömmen att hitta en gård där familj och djur kunde samlas. När föräldrarna, Marie och Reine Hansson, sålde Sveden Elektronik till verktygskedjan Tools kom en öppning. Ungefär samtidigt ställde Kybackas förre ägare Bosse Brodin frågan. Det var för snart tre år sedan.
– Vi har gjort stora investeringar, men det börjar betala sig. Vår omsättning är nu över en miljon, berättar Cecilia.
Gården var också ett sätt att locka hem Cecilia som arbetade med hästar i Tyskland och trivdes. Nu har hon en fått en ännu bättre tillvaro. Hon bor med sin sambo på Kybacka, har ett stall med åtta boxar som ska byggas ut och längre fram finns drömmen om ett ridhus; en kennel med åtta hundar och en massa valpar ”det är mest mammas och pappas domäner”; och förstås de fyra älgarna: Dennis, Elvira, Filippa och Jenka.

Ingen dag är den andra lik. Skötsel av gård och djur tar förstås en stor del av tiden, men vi måste också klara av alla köksbestyr. Dammsugarförsäljarna vill till exempel ha både frukost, lunch och middag. Man måste ha många ben att stå på, säger Cecilia som har en anställd till sin hjälp, Elin Storm.
– Förra helgen hade vi pubafton på lördagen och älgguidning på söndagen. Variationen gör att jobbet blir så givande.
Kontorsanpassade arbetstider handlar det inte om. Fyra kvällar i veckan är hon dessutom ridlärare i Tierp och vid Gävle Fältrittklubb.
– Det blir så när man lever sin hobby. När jag är ledig åker jag på hästtävlingar, det blir ren avkoppling för mig, säger hon med ett pärlande skratt.
– Cecilia är driven, målmedveten och ambitiös i sin roll som företagsledare. Både när det gäller henne själv, sina medarbetare och elever, säger mamma Marie.

Kybacka Gård har 18 uthyrningsbara bäddar, åtta nya är på gång i en större stuga som snart står klar och längre fram planeras för ytterligare sex sängplatser. Konferenser förekommer, firmafester likaså och vanlig övernattning för till exempel jakt-, natur och hundmänniskor.
På sommaren ökar intresset för älgarna kraftigt. Den holländska campingen i Hedesunda har öppnat för holländska turister som liksom tyskar kommer i busslaster. Och efter sedvanlig guidning i älghägnen som omfattar tio av gårdens total på 60 hektar, väntar klassikern: älgstek med potatisgratäng och kantarellsås.
– Det kan ju låta lite makabert, men det är ju inte våra älgar vi tillagar, skrattar Cecilia. Vi köper in älgköttet och för många är det första gången de får smaka. En exotisk upplevelse.

Kybacka Gård ingår i älghägnsföreningen som samlar de runt 30 älgparker som finns i Sverige. Ett avelsregister ska upprättas för att av genetiska skäl hålla koll på de mer eller mindre tama älgarna.
– Allt för att förhindra inavel. Vi samarbetar med varandra. Det var därför vi skickade vår Jesper till Ockelbo i höstas.
Nu kallas han Lillprinsen och ska axla den fallna manteln efter Daniel som nyligen dog.