Som farbror till Emil Jönsson, VM-medaljör i sprint på skidor, tillhör Lantmäteriets chef Stig Jönsson förstås Jönssonligan i Årsunda. När han inom kort lämnar tjänsten som generaldirektör räknar han med att oftare kunna vara med och heja fram brorsonen i skidspåren.
– Jag var med när Emil vann i världscupen i Drammen i sista tävlingen före VM. Jag hoppas att han fortsätter i många år nu när jag får bättre möjlighet att följa honom.

Stig Jönsson kan se tillbaka på 16 händelserika år i Lantmäteriets snart 400-åriga historia. De sju sista har han varit verkets generaldirektör. Före det var han ställföreträdande chef med början 1995.
Efter Handelshögskolan började Årsundasonen sin yrkesbana på Riksrevisionsverket i Stockholm. Gästrikland lockade och 1974 kom han till Byggforskningen i Gävle.
Efter några år där hamnade Stig Jönsson ännu närmare rötterna, som ekonomichef under tio år på Elektromontage i Sandviken. 1990 avancerade han till vd. Det blev tufft.
– Det var djup långkonjunktur och orderingången halverades i stort sett från ena dagen till den andra. Företaget var inte långt från att gå under.

Stig Jönsson bidrog till att rädda företaget. Lösningen blev ett investmentbolag som representerade basindustrin i Bergslagen. Runt lucia 1991 var ägarskiftet i hamn. Dagen efter ringde Jim Widmark, dåvarande gd på Lantmäteriverket som myndigheten då hette, och erbjöd Stig Jönsson jobb.
Elektromontage är numera Midroc Electro, ett mycket större företag än när Stig Jönsson var chef. Idag är lillebror Karl-Ivar vd.

Jämför chefsrollen i myndighetsvärlden och i det privata näringslivet?
– Det är spännande att ha fått vara med på båda sidor. Skillnaden är dock inte så stor. Ledningsfrågorna är i stort sett likadana.
Kundperspektivet är lika viktig för Lantmäteriet som i den privata sektorn.
Stig Jönsson har upplevt kraftig turbulens även som myndighetschef. Han beskriver de stora personalindragningarna under mitten av 1990-talet som en mycket tuff omställning.
– Vi gick från 3 000 till 2 000 anställda på några få år.
Nu har Lantmäteriet ungefär 2 400 medarbetare, varav drygt 900 i Gävle.
Ökningen beror bland annat på tillskott av 200 personer när verket tog över inskrivningsärendena från domstolarna för två år sedan.

Flera års planer på att bolagisera division Metria blir verklighet till våren. Allt är förberett, inklusive att fastighetsägaren Norrporten byggt en ny entré åt det blivande bolaget på kortsidan mot Parkvägen.
Metria står för Lantmäteriets affärsverksamhet. Det har genom åren funnits kritik mot att myndighetsutövningen i kombination med affärsverksamhet kan leda till illojal konkurrens i relation till privat aktörer. Stig Jönsson tycker att rågången följts på ett bra sätt men ställer sig ändå bakom skilsmässan.
– Jag lämnar posten som gd sista april. Om allt går enligt planerna blir Metria aktiebolag 1 maj. Det gläder mig.

Lantmäteriet har ett omfattande rekryteringsbehov de närmaste åren på grund av pensionsavgångar. Störst är behovet av traditionella lantmätare.
Lantmäteriet har ett traineeprogram där nybakade civilingenjörer och jurister anställs för vidareutbildning under 18 månader.
Stig Jönsson ser erbjudandet som attraktivt, men konstaterar att verket ändå inte lyckas fullt ut i sin rekrytering vid varje anställningsomgång.
– Omkring 100 nya lantmätare examineras varje år. Vi skulle behöva allihopa.
Ett annat grepp riktas mot gymnasieskolan. Ett antal unga anställda har utsetts till ambassadörer med uppgiften att väcka intresset för lantmäteri bland gymnasister.

Stig Jönsson och hans familj har bott i villa i Sandviken i mer än 30 år. I höstas bröt de upp för en charmig äldre lägenhet med högt i tak centralt i Gävle. Nu ser han fram mot att kunna tillbringa mer tid i stugan vid Axmar. Liksom i fiskestugan vid Ottnaren. Om vädret är rätt ror han helst drag när han fiskar, annars blir det trolling.
Att Stig Jönsson tillhör en sportintresserad släkt torde ha framgått. Själv orienterar han och åker längdskidor, numera på motionsnivå.

Tro inte att han drar sig tillbaka från yrkeslivet bara för att han blir pensionär. De närmaste två åren tänker han ägna ungefär 25 procent av en heltid på ett uppdrag han fick från regeringen ifjol. Det är att skapa en enhetlig e-legitimation där alla medborgare kan legitimera sig elektroniskt vid kontakter med stat, kommuner och myndigheter.
Idag finns e-legitimation i form av bank-ID som främst fungerar i kontakt med banker och Skatteverket. Men även mot Lantmäteriet. På ”Min fastighet” på verkets hemsidakan man få fram alla aktuella uppgifter som tomtkarta, inteckningar, eventuella servitut, taxeringsuppgifter, när fastigheten avstyckades och mycket mera.
Regeringen vill nu se en enhetlig e-legitimation. Tanken är också att det nya systemet ska vara kostnadseffektivt för myndigheter och kommuner.
Olle Hildingson
affarer@affarer.cc