Många fastighetsbolag pläderar för individuell mätning där varje hyresgäst får bära sina egna uppvärmningskostnader och påverka sin egen energiförbrukning. Men det finns en risk att motivationen att energieffektivisera försvagas på sikt, menar Lovisa Högberg från Gävle som forskar på KTH i Stockholm i ämnet.
För att den totala energiförbrukningen ska minska krävs ett samspel mellan fastighetsägare och hyresgäst. Övergripande åtgärder som till exempel tilläggsisolering och energisnåla vitvaror måste till innan individuell mätning kan få full effekt, menar hon.

Sedan 2009 har hon en doktorandtjänst vid KTH i Stockholm. Hon har nyligen blivit klar med sin licentiatavhandling i ämnet incitament för fastighetsägare att energieffektivisera och om två år planerar hon att doktorera. Nu närmast väntar ett år vid University of Washington i Seattle där hon vid avdelningen för samhällsplanering får tillfälle att göra jämförande studier.

Energi är en tung utgiftspost i alla fastigheter. Förbättrad energieffektivitet påverkar driftskostnaderna och fungerar förebyggande mot framtida osäkra energipriser. Men intresset att göra nödvändiga investeringar varierar.
Det har Lovisa Högberg funnit genom intervjuer och enkäter som gått ut till över 350 privata och kommunala fastighetsbolag, varav en tredjedel har besvarats. En del har tydliga energibesparingsdirektiv, en del bolag har energieldsjälar, medan andra har svårt att se bortom hindren i form av kunskapsbrist och finansieringsproblem. Och hos fastighetsbolag med stora vakanser är förstås intresset svalare.

Att genomföra omfattande energibesparande åtgärder ger inget omedelbart klirr i kassan. Det är snarare idealistiska och symboliska skäl än kommersiella som styr. Fastighetsbolagets varumärke stärks. Samtidigt är utmaningarna enorma när många av miljonprogrammens fastigheter ska renoveras.
– De svenska energimålen är väldigt ambitiösa, säger Lovisa. Fram till 2020 ska vi ha sänkt den totala energiförbrukningen med 20 procent. Det är genomförbart. Men att den ska kunna halveras till 2050 tror jag blir svårare. Då krävs det mycket starka styrmedel som till exempel statliga subventioner eller höjda energiskatter för att de besparingsåtgärder som krävs ska genomföras.

Lovisa har alltid haft ett intresse för gröna frågor. Hon var kompostinformatör åt Gästrike Återvinnare när den centrala komposteringen infördes i Gävle. Efter studier i bland annat nationalekonomi i Uppsala och en projektanställning på Riksrevisionen har hon genom doktorandtjänsten på KTH kunnat förena ekonomi med energi.
– Ett spännande arbete i ett framtidsområde. Energieffektivisering kommer att vara central för att våra klimatmål ska nås och koldioxidutsläppen minska. Det finns hur mycket att göra på området, men det krävs incitament för att fastighetsägare och hyresgäster ska förmås bidra.