Tatueringens motsats
Hon är socionomen som kombinerar jobbet som skolkurator med något helt annat för att få utlopp för sina pockande kreativa behov. Helena Aiasdotter Lindell är först i Norden med electrodermografi, en ny form av scarification.
– Jag har alltid hållit på med form, mönster och konst, säger hon.
Relaterat
Kroppsmodifieringar är hetare än aldrig förr. På en tvärgata till Drottninggatan i Gävle samsas tre kroppskonstnärer under samma tak. PJ Svedberg driver Fallen Angel Tatoo med Niklas Wessling som lärling. Tack vare Aiasdotter Body Mod. & Jewelry breddas möjligheterna till nya uttryck väsentligt.
– Just nu är det verkligen krypstadium med företaget. Men det är okej. Det tar ett tag för folk att vänja sig vid nya grejer, säger Helena Aiasdotter Lindell som jobbar med en italienskutvecklad teknik som i princip är motsatsen till tatueringar.
Istället för att tillsätta färg avlägsnas hudens pigment vilket skapar ljusa mönster när såren så småningom har läkt. I klartext betyder det nämligen att huden får en tillfogad och medveten brännskada med ärrbildning, scarification.
Konventionella metoder för den här typen av kroppsutsmyckningar känns rätt så trubbiga, blodiga och råbarkade: skalpell, brännjärn eller tattoo gun.
Den här tekniken verkar mer modern och civiliserad. Metoden används också för att bleka tatueringar inför coverups.
– Det ger bättre utgångsläge för den som vill ersätta en dåligt gjord tatuering eller en som man helt enkelt har tröttnat på.
Helena Aiasdotter Lindell fick utbildning av tillverkaren i samband med att hon köpte utrustningen. Sedan dess har hon finslipat tekniken och lärt av misstagen genom att öva inte bara på sig själv utan också på villiga och vänliga kompisar och familjemedlemmar.
– Tekniken i sig är rätt fram och inte så komplicerad. Ytterst handlar det om att förstå bilder och motiv för att det ska bli bra. Där har jag mycket gratis eftersom jag har målat sedan jag var liten och jobbat med andra konstformer.
En bit upp runt hennes högra underarm löper ett drygt 15 centimeter brett potpurri av blommor, fjärilar, snirklande, sirliga mönster och favoritmotivet trollslända inramat av ett par tunna linjer. Ärren är fortfarande djuprosa. Huden har inte bleknat än.
– Jag gillar armband men använder dem aldrig eftersom de är vansinnigt irriterande i vägen. Nu har jag ett permanent armband som sitter perfekt! säger Helena Aiasdotter Lindell som har tatueringar också.
Kroppen är dekorerad på ryggen, längs med ena benet och högt uppe i pannan alldeles under hårfästet. Det är medvetna val, placerade på ställen som kan döljas under kläder och hår när hon känner för det.
– Scarification är mer diskret. Smärtnivån för att göra en electrodermografi kan jämföras med att tatuera sig. Det gör inte mindre ont men känslan är annorlunda. Men smärtupplevelse alltid individuell och beroende på dagsform - hur du har ätit, sovit och vilket humör du är på.
Electrodermografen är en liten svart låda med display i fronten och några knappar där styrkan justeras beroende på vad som ska göras och färgerna i befintliga tatueringar. Sladdar med två olika typer av munstycken är kopplade till apparaten.
I slutet av varje munstycke sitter en kanyl som leder ström, strömmen söker jord och det bildas en ljusbåge mellan maskinen och huden.
Fukten i huden påverkar hur strömmen leds. Ljusbågen bränner skinnet utan att apparaten har direktkontakt med huden.
– Kroppen måste ha god vätskebalans annars blir slutresultatet inte bra.
Helena Aiasdotter Lindells kreativitet får också utlopp genom smycketillverkning. Metallera av främst silver men även koppar förvandlas till unika små pjäser som fantasifulla ringar och hängsmycken i abstrakta eller konkreta, ofta rustika, former. Smäcker är däremot trollsländans särpräglade siluett med de dubbla vingparen. Favoritmotivet återkommer så klart även här. Metallera är dyrare, renare och mjukare än sterlingsilver som vanligtvis används vid tillverkning av smycken.
– Fördelen är att man kan jobba på ett helt annat sätt eftersom man varken behöver smälta, gjuta, banka eller löda utan bara formar den med fingrarna. Dessutom är den i princip nickelfri.
Några dagar i veckan ägnar sig Helena Aiasdotter Lindell åt jobbet som skolkurator på en högstadieskola i Sandviken. Drömmen är så klart att kunna jobba på heltid med skapande verksamhet. Men just nu är den här lösningen en bra kombination. Jobben har vissa likheter.
– I båda situationerna pratar jag med människor som ska behandlas med respekt och som behöver hitta sina egna vägar i livet.
