Många utåtriktade verksamheter i Ockelbo drar nytta av uppmärksamheten, till exempel marknadsarrangören Krister Ederth, fastighetsmäklaren Owe Hellberg och Mikael Olsson som lagt beslag på den klassiska Ockelbo-loggan.
– Det vore konstigt om vi inte förhåller oss till det alls. Detta kommer att påverka Ockelbo i många, många år framåt, säger Tove Elvelid, ny vd på Wij Trädgårdar.
I Ockelbo finns det nästan 450 företag fördelat på cirka 6 000 invånare. Under 2000-talet har drygt 90 nya företag startats med en nettoeffekt på runt 300 nya heltidsjobb.
– Vi har alltid haft bra företagsamhet, säger näringslivsutvecklare Rolf Landström som gärna talar om ­Ockelboandan. 

I maj blir det tillökning. Allt tyder i alla fall på det. Victoria är grinig på Daniel. Kommer han för nära reser hon sig på bakbenen och klipper till, rejäla snärtar med klövarna som lämnar rediga märken på ryggen, spår efter handfast kärlek.

Runt omkring knoppas våren och äntligen får andra, liknande men mildare känslor blomma upp i offentligheten. Rörande bilder av ett vackert, ömsint och jordnära par kablas ut över världen. Man blir snudd på rojalist på kuppen. Men allt det där är ingenting som skogens konung och hans frilla bryr sig om. Båda är svaga för bananer, pellets och lövsly. Han är social, kärvänlig och nyfiken. Hon är mer lugn, stilla och försiktig, i vanliga fall. Men det går inte att vara helt säker på att drottningen av Mo är dräktig.

– Fast det är hur spännande som helst. Har jag tur får jag fem kalvar i år, säger Lars Arkesjö som äger och driver Älgparken strax norr om Ockelbo.

Halva året kan han försörja sig på verksamheten. Övrig tid är det andra påhugg som betalar brödfödan. Överlevnadskonstnär kallar han sig själv.

Parken är en av två i Gästrikland, en av totalt 28 i Sverige. Invigningen var 2007. Den säsongen hittade 5 500 besökare hit. Siffran ökade till 8 000 i fjol. I år räknar Lars Arkesjö med 10 000, 11 000 eller ända upp till 12 000. Plötsligt finns Ockelbo inte bara på Sverigekartan utan existerar även ute i världen, åtminstone i Europa.

I Älgparken finns än så länge sex älgar i två hägn på totalt 14 hektar - gott om utrymme. Och det behövs. Inom fem år har älgbesättningen troligen betat ner vegetationen i hägnen trots växelbruk. De har redan gått loss på trädbarken trots daglig stödutfordring av sly, pellets och annat.

Oavsett att Lars Arkesjö gillar att kela med både Daniel och Victoria jagar han älg, precis som han har gjort sedan 1979.

– Vi måste hålla nere älgstammen.

Han är skogsägare också.

Livet och året i Ockelbo kan delas in i före och efter marknaden. Sommarvarianten är en av de tio största i Sverige och arrangeras alltid helgen efter midsommar. Upp till 500 knallar brukar komma och besöksantalet utefter den två kilometer långa marknadsgatan snittar på totalt 125 000 till 150 000 personer. Vintermarknaden i samband med sportlovet är betydligt mindre av förklarliga skäl. Året var 1981 när idrottsföreningarna Ockelbo IF och Ockelbo Basket gjorde gemensam sak för att dryga ut kassorna.

Nu kan vi konstatera, med viss rätt, att Ockelbo marknad har blivit ett begrepp som finns i medvetandet hos folk en bra bit utanför kommungränsen.

– Vi annonserar i rikspressen. Det gäller att tänka volym. Dessutom får man aldrig tro att marknaden ska kunna leva på gamla meriter. Vi måste tala om att vi finns varje gång, säger marknadsgeneralen Krister Ederth som är supernöjd med startfältet av årets artister: superdansbandet Larz Kristerz och Idol-Alice från Hedesunda.

Någon mil norr om centralorten ligger byn Mörtebo. Där skogen öppnar sig och bebyggelsen börjar reser sig oväntat de stora växthusen bortom de öppna fälten några hundra meter till höger. Ockelbo Sallat har drygt 5 500 kvadratmeter odlingsyta med sköna ängar av blekgrön sallat, sallat, sallat som fyller borden och låter blicken bädda ner sig mjukt i kontrast till de leriga vägarna utanför. Men också i skarp kontrast till paniken som lurar under takåsarna. Matarlinjen har stannat. Det går inte att flytta borden, varken automatiskt eller manuellt. Skördearbetet står still. Fem heltidsanställda vankar oroligt omkring tillsammans med tillfälliga extringar. Elektrikern felsöker. Luften är tung och mättad av mylla, av kondens. Luftfuktigheten ligger på runt 72 procent. Temperaturen är cirka 18 grader.

Far och son Bergqvist, Inge och Jimmy, tog över växthusen för nästan fyra år sedan.

– Jag ville jobba på hemmaplan. Förr pendlade jag till Gävle, säger Jimmy Bergqvist.

Varje vardag sås upp till 6 500 plantor i sallatsfabriken. Under det ljusa sommarhalvåret ligger produktionstiden på cirka 30 dagar. Men nu ska sortimentet utökas. Plocksallaten behöver kompletteras med annat för att den lokala marknaden ska kunna svälja produkterna. Krispsallat ska börja odlas liksom kryddväxter som gräslök, koriander, timjan och basilika. Fler sorter men mindre serier ska öka konkurrenskraften.

Äntligen har elfelet lokaliserats, åtgärdats. Sallaten kan börja packas.

– Vet inte vad det var för fel. Huvudsaken att det är fixat nu, säger Jimmy Bergqvist innan han springer vidare.

CNC-operatören Henrik Bergman rollar vit färg över väggen i ett av kontorsrummen. Nu får han och flera andra kollegor ägna tiden till att städa verkstaden, måla och pyssla med andra underhållsarbeten som ingen riktigt haft tid med förut. Efter mer än åtta år på Atling Maskinfabrik i Ockelbo får han gå hem den andra juli. Trots det visar han ingen större oro. Sedan varslet i februari har Henrik Bergman redan sökt många jobb. Han är beredd att arbetspendla eftersom sambon arbetar på Ockelbo kommun.

– Jag har ett på g, fast i en annan bransch. Det finns alltid jobb för den som vill, säger han.

Verkstadsföretaget Atlings etablerades 1947, numer under vingarna hos familjeägda riskkapitalbolaget Amymone med säte i Västerås.

En huvudinriktning är legoproduktion inom skärande bearbetning och montering. Den andra tillverkning av egna produkter som självcentrerande stöddockor, kultoppskruvar och radialnitmaskiner. Men i dag står hälften av maskinparken still. Samtidigt är det tvåskift på vissa maskiner där behovet fortfarande finns. Rolf Olofsson är arbetsledare och har varit på firman sedan 1965. Han berättar att redan efter sommaren i fjol märktes att klimatet blev kärvare. I september, oktober blev det än tydligare. Då var Atling en av de större arbetsgivarna i Ockelbo med en arbetsstyrka på strax över 50 personer och en omsättning på 80 miljoner. Nu är drygt hälften av gubbarna kvar.

– Det är inte roligt alls. Man ser ingen ljusning i tunneln, säger Rolf Olofsson och skakar på huvudet.

Leveransnedgången till Atlings största kund är mycket kännbar, omkring 70 procent. Vissa kunder har fortfarande fulla orderböcker för 2009 men för Atlings gäller det att anpassa kostnaderna till orderingången. Ett annat av problemen är att luften pyser ur marknaden för produkter som stöddockor till länder som Tyskland, Korea, USA och Kina.

– De har väl köpt på sig sina maskiner nu. Det blir en dominoeffekt, konstaterar Rolf Olofsson.

Skrivbordet står intill fönstret. Inifrån Fastighetsbyråns och Swedbanks lokaler i Centrumhuset har Owe Hellberg koll på läget. Efter tre mandatperioder i riksdagen för Vänsterpartiet, bland annat som vice ordförande i bostadsutskottet, är han är van vid att befinna sig i händelsernas centrum, om än på en helt annan nivå.

– Givetvis var det en jätteomställning i livet att lämna rikspolitiken. Men jag är nöjd med att vara på hemmaplan.

Nu sitter han både i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, är ordförande i Ockelbo Basket och amatörteaterföreningen. Dessutom tar han ton i manskören. Samtidigt kräver rollen som fastighetsmäklare att han håller en lägre profil, politiskt.

– Jag verkar mer inåt, säger Owe Hellberg som har en bakgrund som lärare.

Nya karriären startade på allvar i juni förra året i och med att han tog examen från mäklarprogrammet på Högskolan i Gävle. Första september öppnade Fastighetsbyrån filial i Ockelbo med Hellberg vid rodret. Vintern var trög försäljningsmässigt. I mars började det komma in fler objekt. En av anledningarna är den naturliga cykeln. Till våren händer det mer. Ett annat skäl är att det är många generationsskiften på gång i bygden. Krisen spelar liten roll, tror Owe Hellberg. Spekulanter hör av sig från Stockholmsregionen liksom från Tyskland, Belgien, Holland och Luxemburg. Humana priser och hyfsat avstånd från huvudstaden lockar. De senare även av den romantiska Sverigebilden,

– Det första de frågar är om det finns tillgång till internet. Många av dem är egenföretagare som vill jobba på distans, säger Owe Hellberg.

Sedan i slutet av förra året har friskvårdsföretaget Heimers Helhet och hälsa kompletterats med en ny träningslokal i foajén till simhallen i Ockelbo. Mitt i det vitmålade betongtaket vakar otippat en kitschig kristallkrona över Madeleine Heimer träningspass. Ambitionen är att hålla ortsborna i form med aerobics, yoga, spinning, styrketräning, avslappningsövningar, gubbträning, pensionärsgrupper, kostrådgivning, mental träning, barngymnastik och allt annat som kan få en människa att må både bättre och bra.

– Jag störs över att ungarna nu för tiden inte kan göra kullerbyttor. Ansvaret ligger hos oss som föräldrar att de inte bara sitter still framför en tv eller dator, säger hon med eftertryck på utpräglad Stockholmsdialekt efter att ha bott där under många år.

Familjen flyttade till Ockelbo 2004. Här finns allt: härlig natur, stora möjligheter till ett rikt friluftsliv, trygghet för tonårsdöttrarna, tydliga årstidsväxlingar. Företaget började i liten skala för drygt fyra år sedan. Först med motionsboxning eftersom allt som behövdes var en väska med prylar och en lokal. Lokalen var ett rum fullt med bråte som hon röjde upp. Där står spinningcyklarna i dag.

– Min mission är att jobba friskt. Att mota så mycket sjukdom som möjligt med rörelse, rörelseglädje, och vettiga matvanor, säger Madeleine Heimer som kan skriva bland annat hälsopedagog på sitt CV.

Den klassiska Ockelbo-loggan från Erik Lundgrens lika klassiska båtar lever, frodas och förökar sig tack vare Ockelbo Collection och Mikael Olsson på Flaggbacken. Familjen försörjs via skiftarbete på Sandviks pressverk 62. Fritiden delas mellan nostalgi, husrenovering, hustru, fyra söner, träning, vedkapning, en hund, två katter, burfåglar med mera. Som son till Kjell Olsson, entreprenör i plastbranschen sedan 1970 och delägare i Ockelbo Plastindustrier, har Mikael Olsson ett intresse för glasfiber. Trollkarlen från Ockelbo, Lundgren alltså, satte igång med skotertillverkning med några kollegor. Julen 1963 levererades den första skotern, orange givetvis för att synas bra i vintervitt landskap. Snart blev kompanjonerna störst i Europa. Resten är historia liksom loggan som fortfarande är ett begrepp trots att fabriken såldes 1980. Tillverkningen fanns kvar i Ockelbo ytterligare tio år innan produktionen slutligen gick i graven efter 25 000 snöskotrar. Men Kjell Olsson köpte rättigheterna till loggan och gjorde inget väsen av det förrän någon gjorde en usel kopia till tryck på t-shirts.

– Då insåg jag att vi kunde göra det bättre själva, säger Mikael Olsson.

Affärsidén var född. Nu finns originaltrycket på tröjor, kepsar, hemstickade mössor, ryggsäckar, sportväskor, klistermärken - och givetvis som hårdplastlogga. Försäljningen fick en rejäl gratisskjuts under förlovningsyran när kommunalrådet stod i tv med toppluvan på huvudet. Annars säljs det mesta via hemsidan norröver som nostalgiprylar.

– Pistvaktgrejer.

Svensson drar åt sig öronen och är inte lika pigg på att renovera och investera.

– Vi vill tro på rotavdragen. Folk avvaktar, drar ner i väntan på att de ska få göra avdragen direkt, utan krångel, säger Tommy Tagesson som äger Fastighetsservice i Ockelbo tillsammans med Ola Larsson.

På Södra Åsgatan finns en komplett butik med allt inom vvs inklusive badrumsinredningar. Sju man jobbar i företaget varav sex tillbringar mesta tiden på fältet med installationer, reparationer och underhåll. Ungefär hälften av alla jobb görs på industrin. Tidigare utfördes fler jobb i byn åt privatpersoner med service, rust och installationer i samband med nybyggen. Men i takt med att läget förändrats får gubbarna åka allt längre bort. Radien ligger på ungefär tio mil från Ockelbo.

– Men den blir större och större så att vi ska kunna hålla pojkarna med jobb, säger Tommy Tagesson som är finsnickare från början men halkade in i firman i mitten av 90-talet.

För fyra år sedan klev han in som delägare, Ola Larsson tre år tidigare. De delar på administrationen men vill allra helst vara ute och jobba. Anslutningsarbeten till fjärrvärmenät kan ge mer att göra i framtiden.

– Det gäller att ha framförhållning genom att spara på jobb som det inte är bråttom med. Vi har ingen kris i dag. Men visst finns det en viss rädsla för att det ska dyka ordentligt. Vi har tur med bra personal som ställer upp på det mesta. Det är a och o för ett litet företag, säger Tommy Tagesson.

Vad är Wij Trädgårdar?

– Resmålet för dina sinnen. En visningspark och ett besöksmål med flera olika typer av inslag, sammanfattar Tove Elvelid, ny vd sedan den första januari i år.

Trädgårdsmästarelevernas växthus står tomma än så länge. Runt om i parken ligger enstaka snöhögar kvar. Men snart väcks trädgårdarna till liv igen. Från och med den här säsongen är fokus riktat mot tydligare målgrupper. Hemmamarknaden ska bearbetas mer intensivt, det vill säga Gävleborg och Dalarna. Anläggningen behöver förankras lokalt.

– Vi är mer kända i Stockholm än i Ockelbo!

Den typiska och traditionella besökaren är en kvinna, 50 plus.

– Men vi måste göra Wij Trädgårdar tillgänglig och intressant för andra också, säger Tove Elvelid som vill satsa mer på att locka barnfamiljer, konferensgäster, äldre och nöjeslystna genom fler aktiviteter och temadagar för att stabilisera ekonomin.

Nytt från och med årsskiftet är att det tidigare årliga bidraget från Ockelbo kommun på 125 000 kronor är förenat med en motprestation. Både Tove Elvelid och trädgårdsmästare Lars Krantz blir deltidsanställda av kommunen för att bland annat skapa en plattform för varumärket Ockelbo och stötta övrig besöksnäring genom att samordna paketlösningar, gemensam information, administration och liknade. Trädgårdsmästarna från Wij ska även bidra till att utveckla offentliga grönområden i kommunen.

På Wij kommer projektet Ny energi i gamla landskap igång på allvar. Under tre år ska ett tio hektar stort område förvandlas till en gemensam arbetsplats för lantbrukare, formgivare, skogsbrukare, konstnärer, trädgårdsmästare, kockar och ingenjörer. I övrigt inleder historien om Wij Trädgårdar ett nytt skede, en mer förvaltande fas där de goda idéerna ska tillvaratas, vårdas och utvecklas i en lugnare takt.

– Men vi får aldrig sluta att vara intressanta. Då kan vi lika gärna plöja ner hela stället, säger Tove Elvelid som liksom alla andra i Ockelbo har en ny faktor att räkna med - en blivande prins.

Någon form av hyllning blir det även på Wij Trädgårdar, fast av det mera subtila slaget.

– Det vore konstigt om vi inte förhåller oss till det alls. Detta kommer att påverka Ockelbo i många, många år framåt. Så det handlar om att göra rätt från början, säger Tove Elvelid och småler innan hon avslöjar några av tankarna som surrar i luften:

– Kanske blir det en och annan groda med krona utplacerade i kornfälten.