För de länder som vid upptakten till den finansiella krisen hade en stark valuta och goda finanser, har det senaste året också visat prov på hur kraftfull modern stabiliseringspolitik verkligen är. Trots att Sverige drabbats hårt av minskad global efterfrågan har man lyckats upprätthålla inhemsk efterfrågan i långt högre grad än vad någon hade kunnat drömma om för ett år sedan.

Bland annat med tanke på stabiliseringspolitikens framgång i Sverige kommer Riksbanken antagligen att genomföra en höjning tidigare och/eller snabbare än i många andra utvecklade ekonomier. Vi tror att den första Riksbankshöjningen tidigast kommer att ske i september.

Jämfört med vår tidigare beräkning har vi justerat vår prognos av reporäntan nedåt. Riksbankens reporänta kommer att nå en topp på 3,5 % under vintern 2011/12.

Med 1,5 % å/å (årstakt) kommer den svenska BNP-tillväxten att ligga under potentialen även under 2010, och det är först under 2011 (2 % å/å) som resursanvändningen kommer att öka på något mer meningsfullt sätt.

Trots att vi känner oss någorlunda säkra på vår tillväxtprognos, bollas inflationsprognosen och följaktligen även prognosen för reporäntan fram och tillbaka mellan extremer, och de kommande löneförhandlingarna underlättar knappast kalkylerna. Vissa indikationer pekar i en helt annan riktning än den ekonomiska logikens. Företag och branschorganisationer tycks vara förvånansvärt tandlösa i sin argumentation, vilket möjligen antyder att en strukturell omvandling av den svenska arbetsmarknaden är i antågande.

Den stora grupp personer som föddes mot slutet av 1940-talet uppnår snart pensionsåldern och omvandlas då från en sparande och produktiv del av arbetsmarknaden till en konsumerande och inflationsdrivande befolkningsgrupp.
Ur alla hänseenden omgärdas framtidsutsikterna fortfarande av stor ovisshet, bland annat vad gäller effekterna av de s k ”exitstrategier” som just nu implementeras. 2010 kommer att ge den första glimten av hur bestående den ekonomiska återhämtningen verkligen är.