Beroende på vart i landet du bor så är väntetiden för en operation väldigt skiftande, i vissa fall kan det gå fort och har man otur så kan det dröja månader och till och med år att få bli opererad.

Desto fortare man kommer in till vården och får operera sin onda höft eller göra sin gallstensoperation ju kortare blir rehabiliteringen och desto snabbare kan personen vara tillbaka i arbetet. Det sparar både pengar och begränsar lidandet för den enskilde personen.
Då kan det vara bra med en sjukvårdsförsäkring.

En sjukvårdsförsäkring ser till att du får den vård du behöver inom kort tid. Försäkringen ger dig möjlighet att ringa en central som är bemannad med sjuksköterskor som hjälper till att leta den specialistvård du behöver oavsett om det är inom den offentliga vården eller privatvården.
Försäkringen kan oftast tecknas med eller utan självrisk men du slipper sitta på hälsocentralen för att få en remiss till läkare.

I Sverige så har vi något som kallas vårdgaranti. Vårdgarantin reglerar inte vilken vård man skall få utan hur länge du som längst behöver vänta.
Idag så säger den att om du behöver en behandling ska du högst behöva vänta i 90 dagar från det datum beslut om behandlingen fattades.
En magnetröntgen till exempel omfattas inte av någon vårdgaranti.

Man kan ha åsikter om möjligheten att teckna sjukvårdsförsäkringar, då vi redan betalar för vård genom att betala skatt och då ska man väl inte behöva betala vården en gång till.
Vidare finns det även etiska aspekter på det, ska vissa personer få snabb vård för att de har råd eller för att företaget betalar försäkringen, samtidigt som andra får gå i månader och vara sjukskrivna och vänta?
Frågorna och tankarna kring detta är många. Idag kan man till och med teckna dessa försäkringar för barn och då väcker man ännu fler funderingar kring vad som är rätt och fel.
Ska en företagare som ansvarar för ett företag med flera anställda gå hemma och vara sjukskriven i väntan på vård när det finns en möjlighet att vara tillbaka på jobbet näst intill direkt. Vad är rätt och fel då?

Idag finns det flera försäkringsbolag som säljer dessa försäkringar med både skiftande villkor, innehåll och premie­nivåer. Ska man ha tandvård med i försäkringen, ska den vara med eller utan självrisk, ska alla läkemedelskostnader ingå och så vidare?

Många företag och privatpersoner tecknar idag dessa försäkringar på olika sätt. Vissa företag betalar för sina anställda. En del erbjuder anställda att teckna försäkring genom bruttolöneavdrag.
Premienivåerna är som sagt skiftande och helt beroende på ålder, hur många som tecknar samtidigt och vilken omfattning försäkringen skall ha. Premien för en standardprodukt liggen på ca 200-300 kronor per person och månad.

Enligt skatteverkets bestämmelser är vissa delar av försäkringar förmånsskattepliktiga för den anställde när arbetsgivaren betalar försäkringen.
Om exempelvis grundpremien är 3 000 kronor per år för en anställd med vårdförsäkring ska 2 procent (60 kronor) förmånsbeskattas. Företaget lägger då 60 kronor på toppen av den anställdes lön och drar därefter skatt på lönen.
2 procent av grundpremien är avdragsgill för företaget. Om en privatperson tecknar försäkring så är inte premien skattepliktig och ej heller avdragsgill.

För intresserade så finns mer information att hämta hos de flesta liv-, pensions- samt sakförsäkringsbolag som är verksamma på marknaden idag.
Där får man exakt premie och information om vad just det försäkringsbolagets försäkring innehåller.