Kan man ha ett eget försäkringsbolag? Den frågan ställer sig många när premien blivit för dyr och man aldrig eller väldigt sällan haft en skada. En försäkring ska alltid ställas mot den risk det innebär att vara utan försäkring eller ett visst försäkringsmoment och för att starta ett eget försäkringsbolag behövs en grundlig analys av företagets riskprofil, säkerhetsarbete, skadehistorik och ekonomi.
Ett eget försäkringsbolag startar man naturligtvis inte som ett mindre företag, men det finns tillfällen då företag eller kommuner kan gå samman för att bilda eget och man kallar då försäkringsbolaget för captive. Men då krävs ett godkännande av finansinspektionen, en så kallad koncession.

Ett captive är ett försäkringsbolag som helt eller delvis ägs av ett moderbolag, koncern eller en grupp av företag. Det används för att hålla ned försäkringskostnaderna och fondera premier för att ha möjlighet att exempelvis ta en högre självrisk.
För att hålla ned försäkringskostnaderna behöver man veta att moderbolaget eller den grupp av företag eller kommuner som captivet ska försäkra har ett bättre skaderesultat än genomsnittet.

Ett antal punkter är viktiga för att ett captive ska bli lönsamt:
• Premievolym (hur stor premie kommer in till captivet?)
• Hur stor självrisk kan captivet bära?
• Kontroll av skaderesultat och analysverktyg för detta
• Kompetens i ledningen

En av de viktigaste punkterna är det egna skaderesultatet. Om man inte har kontroll på hur många skador man har i gruppen av företag eller moderbolaget så bör man först bygga upp en sådan kontrollfunktion.
Hur bra det skadeförebyggande arbetet är beror ofta på vilken förståelse ledningen har för frågor som rör säkerhets- och försäkringsfrågor. Om verksamheten får resurser och tid för att arbeta med sådana frågor förbättras ofta skaderesultatet.

Ett captive behöver kapital i form av premier för att kunna betala de skador som trots allt kommer att uppstå. Det finns dock en stor risk för att captivet har större risker än den premievolym som betalas in varje år. Exempelvis skulle ett captive kunna ha en premievolym på 50 miljoner kronor men samtidigt stå risk för 500 miljoner. Det innebär att captivet inte klarar någon större skada utan att bli insolvent.

Captivet köper därför, precis som de traditionella försäkringsbolagen, en återförsäkring. Uppbyggnaden av verksamheten kan beskrivas som nedan:
• Företaget eller kommunen har en självrisk på exempelvis 200 000 kronor.
• Captivet har en egen självrisk (kallas självbehåll) mot återförsäkringsmarknaden på 5 miljoner.
• Captivet har även en stop-loss försäkring på 15 miljoner (max utbetalt i skador under en försäkringsperiod) Captivet kan alltså finansiera max tre skador per år.

Exemplet ovan betyder att alla skador som är över 200 000 kronor men under 5 miljoner finansieras av captivet. Skador som är över 5 miljoner finansieras av återförsäkringsbolaget.
Skulle det bli fler skador än tre löser stop-loss försäkringen ut och det innebär att vid den fjärde skadan så har inte captivet längre 5 miljoner i självrisk utan en mycket lägre sådan, exempelvis 500 000 kronor.

Vilka bildar captive? Exempel på företag i Sverige som bildat captive är Sandvik, AGA, Vattenfall med flera.
Ett bra exempel är Svenska Kommunförsäkrings AB som startades av Gävle och Sundsvalls kommuner. Captivet har idag tio kommuner som försäkringstagare och arbetar aktivt med säkerhetsarbetet och ställer krav på de kommuner som ska ansluta sig. Det har medfört ett lågt skaderesultat och möjlighet att återinvestera inbetalda premier i skadeförebyggande åtgärder.

Vad är det då som skiljer ett vanligt försäkringsbolag från ett captive? Egentligen inte mycket förutom att ett vanligt försäkringsbolag försäkrar alla möjliga risker medan ett captive bara försäkrar sina ägare.
stefan.ehn@diect.se.