Argumenten för en sådan ombildning kan vara att medlemmarna får en lägre boendekostnad, att de anser att värdestegringen på liknande fastigheter varit högre genom åren eller att det är besvärligt att styrelsen måste tillfrågas när större förändringar ska göras i lägenheterna.
Det kan dessutom vara svårt att finna lämpliga eller frivilliga personer till styrelsen. Inte minst med tanke på det stora ansvar som vilar på denna när medlemmar ställer upp swimmingpooler, studsmattor och badtunnor på gräsmattan intill lägenheten.

De allra flesta bostadsrättsföreningar som består av radhus, parhus eller friliggande småhus kan ombildas till egna hem. Dessa ombildningar brukar benämnas friköp. Frågan kan väckas av en medlem på årsstämman eller på initiativ av styrelsen.

Ett friköp bör alltid starta med att en grundlig konsekvensanalys görs och presenteras för alla medlemmar i föreningen. I den ska det framgå hur friköpet påverkar bostadsrättshavarna både privatekonomiskt och rent praktiskt när det gäller skillnaden mellan att äga ett eget hem och bostadsrättslägenhet.
Konsekvensanalysen ska som ett minimum behandla medlemmarnas friköpspris och totala boendekostnad, skattekonsekvenser, både för föreningen och medlemmarna, föreningens totala ekonomi i förhållande till de kostnader som uppstår vid friköpet, möjligheter att fördela pantbrev till blivande fastigheter och en tidsplan.

En föreningsstämma skall därefter hållas där medlemmarna röstar om friköp. Om samtliga röstberättigade medlemmar i föreningen röstar för friköp ska detta genomföras direkt.
Om någon röst däremot saknas men över hälften av på stämman avgivna röster är för friköp ska en andra föreningsstämma hållas.
På den andra stämman måste fler än två tredjedelar av de på stämman avgivna rösterna vara för friköp. Beslutet kräver alltså kvalificerad majoritet.
Uppnås inte tillräckligt antal röster för friköp har föreningen fattat beslut mot friköp. Detta binder dock inte föreningen för all framtid. När som helst kan frågan tas upp igen.

Beslutar medlemmarna att friköp ska genomföras ska Lantmäteriet stycka upp föreningens fastighet så att varje medlem får sin del av den med äganderätt. Om det behövs bildar lantmätaren en samfällighetsförening som ska sköta om sådana delar som inte kan delas upp på varje fastighet.
Det kan vara nedgrävda ledningar för el, kommunalt vatten och avlopp om de inte lämpar sig för att delas upp på varje fastighet fullt ut.
Bildas en samfällighetsförening kan medlemmarna välja att låta denna sköta ytterligare uppgifter såsom avfallshantering och nätverk för kabel-TV och Internet.

Med en uppdelad fastighet är det nu tid för att genomföra själva kärnan i friköpet. Vid ett valt tillfälle köper bostadsrättsföreningen alla lägenheter av medlemmarna och säljer därefter tillbaka lägenheterna men nu som riktiga fastigheter. Genom detta förfarande har medlemmarna blivit fastighetsägare.

Bostadsrättsföreningen är fortfarande kvar och måste avslutas. För detta krävs att en likvidator registreras hos Bolagsverket.
Likvidatorns uppgift är att avsluta föreningen på ett kontrollerat sätt, reglera alla skulder och slutligen dela ut eventuellt överskott till medlemmarna i föreningen.
Det är ett stort ansvar och likvidatorn måste vara lämplig för uppgiften och ha tillräcklig kunskap och erfarenhet.
Är bostadsrättsföreningens styrelse osäker på något moment i friköpsprocessen bör den ta kontakt med en jurist som är specialiserad på friköp.

Ahlford Advokatbyrå

gavle@ahlford.se