Ofta kan parter avtala om vad de vill, men många gånger styr lagstiftningen både vad som får avtalas och hur avtalet ska vara utformat. Följs inte lagstiftningen när avtal upprättas kan inte parterna alltid räkna med det klassiska uttrycket pacta sunt servanda (avtal skall hållas).
I det följande ska fem vanliga avtalstyper kort gås igenom.

1 Vid fastighetsköp kräver jordabalken att avtalet är skriftligt. Är avtalet inte skriftligt är det utan rättslig verkan. Förutom det ovillkorliga skriftlighetskravet måste också avtalet innehålla en förklaring om att fastigheten överlåts på köparen, köpeskillingens storlek och underskrift från både säljare och köpare.
Avsaknad av bevittning av säljarens underskrift kan vålla missförstånd. Fastig­hetsköpet blir inte alls ogiltigt om säljarens underskrift inte är bevittnad. Bevittning av säljarens underskrift underlättar dock för köparen när lagfart ska sökas. Saknas bevittning kommer ansökan vilandeförklaras för att säljaren ska ha chans att stoppa registreringen (exempelvis om brott ligger bakom lagfartsansökan).

2 Bostadsrättslägenheter, inklusive bostadsrättslokaler, är inte fast egendom i juridikens mening och därför är de inte bundna av fastighetsöverlåtelsens formkrav. Men lagstiftaren har ansett att det är viktigt att även avtal om köp av bostadsrätter antar skriftlig form.
Bostadsrättslagen kräver därför att avtalet är skriftligt, att köpeskillingen framgår och underskrift av både säljare och köpare.

3 När det gäller byggentreprenader finns nästan ingen lagstiftning som styr avtalsförhållandet mellan parterna. Särskilt när både beställare och entreprenör är näringsidkare.
Lagstiftaren har på detta område valt att låta marknadens parter utforma regler; en sorts självreglering. Standardavtal är därför vanligt förekommande.
Dessa utgör basen i avtalen mellan beställaren och entreprenören. Standardavtalen fylls sedan ut med de särskilda villkor som parterna kommer överens om för entreprenaden. När beställaren är konsument finns tvingande regler i bland annat konsumenttjänstlagen. Denna lag, som ska ge konsumenten ett visst skydd, ger bland annat konsumenten tolkningsföreträde i vissa oklara frågor. Det kan vara oklarheter i entreprenadsumman eller omfattningen av entreprenaden.
På grund av denna oklarhetsregel är det än viktigare för näringsidkaren att avtala skriftligt och utförligt när en konsument är beställare.

4 Anställningsförhållanden är till viss del reglerade i lag och till viss del lämnat till arbetsmarknadens parter att utforma gemensamt i kollektivavtal. Kort kan nämnas att ett anställningsavtal i sig inte behöver vara skriftligt.
I lagen om anställningsskydd finns dock numera en regel med innebörden att arbetsgivaren är skyldig att ge arbetstagaren skriftlig information om viktigare anställningsvillkor såsom anställningsform, gällande kollektivavtal och löneförmåner. Anställningsavtalet blir dock inte ogiltigt om detta krav inte uppfylls. Brister får istället regleras via skadestånd.

5 Aktiebolagslagen har ett grundskydd för aktieägare och en struktur för hur bolaget ska styras och organiseras. Det är dock bara en grund att stå på. För aktieägare i företag med få delägare och särskilt där delägarna också är verksamma i bolagets drift rekommenderas aktieägaravtal.
Aktieägaravtalet bör naturligtvis vara skriftliga, inte minst i bevishänseende. I aktieägaravtalet kan regleras andra beslutsregler än de aktiebolagslagen föreskriver. Det kan innehålla regler om hur organisationen ska gestalta sig, arbetsordningar, VD:s behörighet, val av revisor, ordförande, speciella regler vid överlåtelse av aktier och mycket annat.

Om du vill ha hjälp med avtalsskrivning eller granskning av avtal är du välkommen att kontakta Ahlford Advokatbyrå.