Lokalhyresavtal har säkert de flesta företagare kommit i kontakt med. Muntliga hyresavtal är lika bindande som skriftliga. För hyresavtalen finns tvingande regler i den så kallade hyreslagen, eller 12:e kapitlet i jordabalken som det egentligen handlar om. Det är framförallt tvingande regler till förmån för hyresgästen. Ett exempel som vanligen missas är indexuppräkningsregeln som ofta används i lokalhyreskontrakten.
Av hyreslagen följer att indexuppräkning av hyran bara får avtalas om avtalsförhållandet är tre år eller längre. En indexuppräkningsklausul kan alltså bli utan verkan om den är medtagen i ett avtal som löper på två år.
Tvingande uppsägningstid är en annan fallgrop. Hyreslagen har bland annat en bestämmelse som tvingar hyresvärden till en uppsägningstid på minst 9 månader om avtalet är tidsbestämt till längre än 9 månader. Har man inte uppmärksammat detta kan det visa sig att den kortare uppsägningstid som parterna avtalat bara gäller för hyresgästen medan hyresvärden får finna sig i lagens miniminivå.

Det är inte ovanligt att företagare väljer att ingå ett äktenskapsförord vid giftermål, helt enkelt ett avtal mellan makar eller blivande makar. Äktenskapsförordet kan frånträda den normala principen om hälftendelning vid äktenskapsskillnad eller dela upp makarnas ekonomier så att de blir separata. Äktenskapsförord ska vara skriftliga och undertecknade av båda makarna eller blivande makarna. Namnteckningarna behöver inte bevittnas, men det är ändå att rekommendera i bevishänseende. För att äktenskapsförordet ska vara giltigt krävs registrering hos tingsrätten.

Här ska också nämnas några ord om testamenten, som i och för sig inte är avtal. Genom testamente kan en person styra hur dennes tillgångar ska fördelas och vem som ska få dem vid ett dödsfall. Förutom den lagstadgade rätten för bröstarvingar att ärva sin laglott är friheten stor.
Exempelvis kan en företagare bestämma att verksamheten ska ärvas av bara en person. Testamenten måste vara skriftliga till sin form.
Den som ska testamentera måste själv underteckna testamentet. Därutöver måste två personer, vittnen, bevittna namnteckningen när den görs eller höra av den som testamenterar att denne undertecknat testamentet. Följs inte formkravet kan testamentet i efterhand bli ogiltigförklarat. Det rekommenderas också att vittnena, på testamentet, redogör för omständigheterna vid bevittningen för det fall att tvist uppstår i efterhand.

När en näringsidkare avtalar om försäljning av saker (lös egendom) till konsumenter krävs vanligen inga speciella avtal. Avtalen ingås inte sällan förenklat genom att konsumenten säger sig vilja köpa en vara varpå näringsidkaren nämner priset, köparen betalar och får med sig varan. Men i och med detta avtal blir konsumentköplagen tillämplig på köpet. Lagen är till skillnad från den vanliga köplagen tvingande. Skillnaden är inte så stor som man kanske kan tro. Framförallt, som nämnts, tvingande och köparen har i några hänseenden en mer förmånlig ställning än köparen har enligt köplagen.
Ett exempel på detta är att köparen, konsumenten, har en klarare skadeståndsregel vid säljarens dröjsmål eller fel i varan. Konsumenten ska i detta fall få ersättning för utgifter, inkomstförlust, prisskillnad och annan förlust till följd av dröjsmålet. När det gäller den vanliga köplagen, exempelvis köp mellan företag, får man istället på ett mer krångligt vis uppskatta en direkt förlust jämfört med en indirekt förlust.