• Stopplagstiftning om underprisöverlåtelser till och från handelsbolag samt nedskrivning och avdrag för värdenedgång av lagerandelar
Stopplagstiftning som förhindrar underprisöverlåtelser (överlåtelser under marknadsvärdet) till och från handelsbolag samt nedskrivning och avdrag för värdenedgång på lagerandelar inom byggsektorn infördes från och med den 18 april i år, efter att regeringen överlämnat en skrivelse till riksdagen den 17 april 2008.
De nya bestämmelserna innebär stopp för vissa så kallade skatteupplägg som framförallt genomförts inom fastighetssektorn, till exempel försäljning av fastigheter som ”paketerats” i handelsbolag som ägts via utländska bolag, men bestämmelserna träffar även vanliga omstruktureringar till underpris där tillgångar överförts till eller från handelsbolag.
Det kvarstår dock andra möjligheter att omstrukturera verksamheten inom koncerner där handelsbolag ingår, varför det kan vara klokt att rådfråga en expert innan eventuell avyttring eller andra åtgärder avseende Ditt företags väsentliga tillgångar.
Stopplagstiftningen innebär vidare att en nedskrivning till följd av värdenedgång på lagerandelar i ett företag som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter inte får dras av till den del värdenedgången motsvaras av skillnaden mellan marknadsvärde och faktisk ersättning när en tillgång har överlåtits från företaget till underpris. Motsvarande begränsning av avdragsrätten gäller förlust på lagerandelar i samband med försäljning.

• Kapitalförsäkringsdomarna
Skatteupplägg med kapitalförsäkringar, av typen unit-linked-försäkringar (fondförsäkringar), var mycket vanliga på 90-talet där bland annat delägare i fåmansföretag överlät sitt fåmansföretag till en kapitalförsäkring som delägaren ägde, det vill säga delägaren kom att indirekt äga fåmansföretaget via sin kapitalförsäkring. Verksamheten i fåmansföretaget fortsatte som vanligt fram till det att kapitalförsäkringen avyttrade fåmansföretaget (skattefritt) och köpeskillingen tillfördes försäkringen. Delägaren kunde därefter plocka ut medlen (köpeskillingen) från kapitalförsäkringen skattfritt.
Dessa skatteupplägg har angripits av Skatteverket med tillämpning av så kallad genomsyn och skatteflyktslagen då Skatteverket ansett delägaren fortfarande skall ses som ägare till fåmansföretaget, dvs. beskattas för kapitalvinsten vid försäkringens försäljning av fåmansföretaget, alternativ skall anses ha disponerat över resultatet och beskattas för detta om det rört sig om handelsbolag/kommanditbolag. Nu har landets högsta instans i skattemål, Regeringsrätten, i tre avgöranden under sommaren 2008 tagit ställning till de skattemässiga konsekvenserna av förfaranden med unit-linked-försäkringar som ägt kommanditbolag. Ytterligare regeringsrättsavgöranden är att vänta under hösten rörande aktiebolag som ägts via kapitalförsäkringar och flera liknande processer ligger för tillfället i länsrätterna och kammarrätterna runt om i landet.

Unit-linked-försäkringar kännetecknas av att ägaren till försäkringen mer eller mindre fritt kan disponera över försäkringskapitalet och av att det inte finns några eller få begränsningar avseende placeringsmöjligheterna.
Regeringsrätten ansåg i ett av dessa mål (mål nr 3014—3015-05, 3017-05) att den aktuella kapitalförsäkringen inte kunde ses som en livförsäkring (kapitalförsäkring), mot bakgrund av de ekonomiska verkningar som försäkringsavtalet innehöll. Domstolen ansåg nämligen att kombinationen mellan den låga risken för försäkringsbolaget och den höga administrativa avgiften för försäkringstagaren ledde till att avtalet helt saknade betydelse från försäkringsmässiga utgångspunkter och därför inte kunde ses som en kapitalförsäkring.

Avtalet och de utförda transaktionerna till följd av avtalet ansågs istället av domstolen ha skett för förvaltning, inte för placering i kapitalförsäkring. Domstolen ansåg att det saknade betydelse att avtalet klassificerades som en kapitalförsäkring i Bermuda, där försäkringsbolaget hade sitt säte. Utbetalningarna som sedan skedde till ägaren av försäkringen ansågs vara inkomst av kapital och beskattades enligt detta.
Det är dock problematiskt att Regeringsrätten tolkar begreppet kapitalförsäkring på ett sätt som inte stämmer överens med den tolkning av begreppet som normalt gäller inom civilrätten. På detta sätt har begreppet kapitalförsäkring fått en egen tolkning inom skatterätten. Vidare är det ett problem att Regeringsrätten, utan närmare förklaring, bortser från hur avtalet tolkas i Bermuda. Denna typ av försäkringar finns även hos försäkringsbolag med säte inom EU, till exempel på Irland. Ett avtal som anses som ett avtal om kapitalförsäkring i ett EU-land måste nämligen tolkas på samma sätt i övriga EU-länder. Sverige kan därför inte ha en egen skatterättslig tolkning av begreppet kapitalförsäkring. Det återstår att se vad konsekvenserna av Regeringsrättens dom blir.
I de andra målen, där försäkringen sålt kommanditbolaget och erhållit likviden härför, ansågs den verkliga innebörden av transaktionerna vara att ägaren till kapitalförsäkringen disponerat över kommanditbolagets resultat före försäljningen, varför han skulle beskattas för resultatet.