• Oredovisade inkomster – Skatteverkets bevisbörda
Skatteverket har i jakten på oredovisade inkomster ett starkt vapen att ta till i form av så kallad skönstaxering, som aktualiseras om den skattskyldiges inkomst inte kan beräknas tillförlitligt på grund av att deklaration saknas eller underlaget är bristfälligt eller har sådana brister i sig att skatten inte kan beräknas tillförlitligt. Skönstaxering innebär att Skatteverket uppskattar underlaget för skatten (inkomsten) till vad som är skäligt utifrån vad som framkommit i ärendet.

Det är Skatteverket som har bevisbördan för
1) att ingiven deklaration inte kan läggas till grund för beskattningen, samt
2) att det belopp som påförs är skäligt

För privatpersoner är det vanligt att Skatteverket gör en kontantberäkning, det vill säga en jämförelse görs mellan personens utgifter och inkomster. Uppvisar kontantberäkningen ett underskott tas det som bevis för att den skattskyldige har haft inkomster som inte redovisats i deklarationen.
En kontantberäkning godtas normalt även av domstol, om inte den skattskyldige kan visa att han har haft andra inkomster, som inte tas upp i deklaration eller i kontrolluppgift, till exempel privat lån som dokumenterats i skuldebrev kombinerat med ett trovärdigt vittnesmål från långivaren, sålt privat egendom, erhållit gåva.

En metod som Skatteverket använder för näringsverksamheter är att jämföra den vinstmarginal som den skattskyldiges verksamhet har med schabloner som Skatteverket tagit fram.
Exempelvis hävdar Skatteverket att restauranger ska ha en vinstmarginal på ca 66,6 %. Bakgrunden till denna procentsats är en undersökning som Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare gjorde bland sina medlemmar 2004.

Vad Skatteverket väljer att inte informera den skattskyldige om är att;
1) urvalet som besvarade enkäten motsvarar mindre än 1 % av Sveriges samtliga restauranger
2) vissa kategorier är inte representerade som till exempel gatukök och pizzerior

Den ovannämnda statistiken kan starkt ifrågasättas när det gäller restauranger i Gävle. Min erfarenhet är att till exempel gatukök och pizzerior har en vinstmarginal om ca 45 %, vilket givetvis har att göra med den hårda konkurrensen i Gävle.
Problemet, som jag upplever det, är att Skatteverket försöker flytta över sin bevisbörda på den skattskyldige genom att åberopa schabloner som överhuvudtaget inte tar hänsyn till den enskilda verksamheten. Som framgår ovan uppfylls Skatteverkets bevisbörda först efter det att Skatteverket bevisat såväl att deklarationsunderlaget är bristfälligt som att påfört belopp är skäligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.

• Avdragsgilla kostnader – den skattskyldiges bevisbörda
Det gäller att hålla ordning på kvitton och fakturor som utvisar kostnader till exempel i samband med byggnation av ett hus, annars finns en stor risk att Skatteverket inte medger avdrag för kostnaden.
Det är den skattskyldige som ska bevisa att han har haft en kostnad och det är i princip endast kvitto, faktura eller motsvarande som godtas av Skatteverket och domstolarna.
Regeringsrätten har dock ansett att det varit att dra det allt för långt att överhuvudtaget inte kunna medge avdrag när underlag saknas. I domstolspraxis har det därför införts en ”ventil” som gör att kostnadernas storlek uppskattas till ett belopp som framstår som skäligt.

Avdrag medges således med ett belopp som är skäligt om du, på annat sätt än genom kvitton, kan visa att du har haft kostnaderna till exempel genom foton som utvisar byggnationen, beslut om lån, fastighetstaxeringen, SCB:s kostnadsstatistik och uppgifter från leverantörer. Erfarenheten är dock att det är svårt att få fullt avdrag om inte kvitton/fakturor kan uppvisas.

För det fall kvitton/fakturor saknas är rekommendationen att avdragsyrkandet i deklarationen görs genom ett öppet yrkande, det vill säga upplys Skatteverket om att underlag saknas samt hänvisa till övriga omständigheter som visar att du har haft kostnaderna. Görs inte ett öppet yrkande kan dessutom skattetillägg komma att påföras om avdraget inte medges, som är 40 % av den skatt som belöper på det yrkade avdraget.

• Omfattar din försäkring skattetvister?
I de flesta försäkringar finns så kallat rättsskydd som ger rätt till viss ersättning för ombudskostnader vid tvister. Vad många inte vet är att försäkringarna ofta inte är tillämpliga på skattetvister. I hemförsäkringar undantas skattetvister genom att endast tvister i allmän domstol (tingsrätt, hovrätt och Högsta Domstolen) omfattas – skattetvister förs i förvaltningsdomstol (länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten).
I försäkringar för näringsverksamheter undantas ofta vissa typer av skattetvister. Tyvärr omfattar undantagen det stora flertalet av skattetvisterna såsom skönstaxering, skönsbeskattning och när det föreligger oriktig uppgift (vilket Skatteverket måste hävda för att få prövning längre bakåt i tiden och för påförande av skattetillägg).
Det finns vissa försäkringar som helt undantar tvister om moms!

Rekommendationen är därför att se över din försäkring och fråga ditt försäkringsbolag vad just din försäkring omfattar. Erfarenheten är att försäkringsskyddet är mycket bristfälligt vid skattetvister. Man ska även komma ihåg att rättsskyddet börjar gälla först när ärendet överklagats till länsrätten. Detta har sin grund i att under Skatteverkets handläggning ska handläggaren vara opartisk och saklig och själv ta hänsyn till sådant som är till fördel för den skattskyldige.