Ölimportörerna
Hockey på Testebovallen, Utrikesdepartementet, palestinskt öl och jakten på den fulländade amerikanska hamburgaren.
Fyra vitt skilda företeelser – som faktiskt hör ihop.
Relaterat
Hannes Berts och Jon Widegren, båda 32, växte upp i Gävle och möttes första gången när de började spela hockey i Strömsbro. Efter gymnasiet flyttade de till Uppsala och blev rumskamrater. Jon läste statskunskap och företagsekonomi, Hannes pluggade juridik. Efter studierna blev de stockholmare. Jon fick jobb som konsult hos Ernst & Young, Hannes gick till en tjänst vid Utrikesdepartementet (UD).
För fem år sedan bildade Hannes och en kollega ett eget företag, Sthlm Policy Group, konsulter i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. UD är fortfarande en stor uppdragsgivare, men företaget har även internationella kunder i form av bland annat biståndsorgan och utrikesdepartement i Norden och Schweiz.
– Vi gör studier, analyser och utvärderingar av projekt, inte sällan i länder med pågående eller nyss avslutade konflikter, förklarar Hannes som nyligen var i Afghanistan för att studera ett projekt initierat av det norska flyktingrådet.
– Det är ett väldigt spännande arbete som utförs i fält och i möten med människor i deras verklighet.
Ett av dessa utlandsuppdrag tog honom till Västbanken. En kväll satt han i hotellobbyn och bestämde sig för att prova ett lokalt palestinskt öl, Taybeh. Den smakrika lagern med en söt eftersmak fastnade i både gom och huvud. Tankarna på att importera började ta form.
De gjorde efterforskningar som visade att Taybeh bryggdes i en kristen palestinsk by med samma namn. Bryggaren, Nadim Khoury, växte upp och pluggade i USA, han lärde sig konsten i Boston och bestämde sig för att ta ölkulturen hem. 1994 startade han Palestinas första ölbryggeri.
– Hemmamarknaden är tuff eftersom den allra största majoriteten palestinier är muslimer och inte nyttjar alkohol. De finns några få kristna byar som säljer, annars är det hotell och viss export, japanerna av alla var faktiskt först, säger Hannes.
Förra hösten åkte Jon, Hannes och Hannes kollega från UD, Henrik Bergqvist, som utgör tredje benet i ölimportföretaget, First Signs of Water AB, till den omtalade oktoberfesten i Taybeh för att på plats knyta de slutgiltiga kontakterna med ölbryggare Khoury.
– Han var rätt upptagen, men vi klickade bra, säger Hannes.
Strax före jul landade den första leveransen i Stockholm, två pallar, 120 lådor, strax under 3 000 flaskor.
Taybeh finns nu i Systembolagets beställningssortiment och serveras på restauranger och hotell i Stockholm. I dagarna har leverans nummer två kommit. Företaget fortsätter bearbeta marknaden och skulle Systembolaget plocka in Taybeh i sitt ordinarie sortiment torde verksamheten smått explodera.
First Signs of Water kan även erbjuda ett namibiskt öl, Camelthorn, och planerar att fortsätta introducera öl med annorlunda ursprung.
– Det är udda marknader, men det är också syftet. Vi vill gärna stödja länder i behov av utveckling, säger Hannes.
Jon Widegren är sedan i mars tjänstledig från Ernst & Young för att i sitt nystartade företag Jaydub förverkliga sitt drömprojekt, Flippin’ Burgers. Ett hål i väggen, plats för 30 gäster, och hamburgare av särskild kvalitet på menyn.
– Hamburgare gjord på egen mald färs och i eget bakat bröd. En kombination av kvalitet och pris. Burgare och bärs för 200 spänn, säger han.
Han har gått noggrant till väga, må man säga. Under sex veckor i sommar kunde han tack vare sponsorer äta och blogga sig genom det förlovade hamburgerlandet USA.
Från Denver till San Diego, där Jon för övrigt bott, till Florida där Hannes anslöt under två veckor, hela östkusten upp till Connecticut och sedan ner till New York, flyg till San Francisco, ner till San Diego, nytt flyg till Chicago och sedan åter till New York. Super-size me!
– Det var intensivt och jag blev mer trött och sliten än less på hamburgare, säger han. Det är svårt att hålla isär det jag inte redan visste från det jag fick bekräftat. I USA finns det många små genuina, anrika hak som prioriterar kvalitet, som maler sitt eget kött, har färska burgare och färskt eget pommes frites.
– Det jag mest lärde mig var nördiga grejer, hur man maler färsen, hur den pressas på stekbordet och att de flesta steker och inte grillar.
Jon är övertygad om att han kan fylla ett behov i en stad som Stockholm med sitt koncept. Han förhandlar just nu om lokaler, ”innanför tullarna, Vasastan eller Kungsholmen”, och vid grönt ljus kan det gå fort. Öppning om några månader.
– Hamburgare är en enkel produkt, men jag vill anstränga mig lite mer utan att det ska behöva bli en dyr snofsburgare, säger han.
Självklart kommer man att kunna beställa en Taybeh till sin burgare.
Amerikanskt och palestinskt i en ovanligt skön förening.










































