De elever som började gymnasiet i höstas får inte automatiskt behörighet till högskolan efter tre år på gymnasiet. Det bidrog till att fler än tidigare valde de mer teoretiska, högskoleförberedande programmen.

I år försöker kommunens gymnasieskolor bland annat genom radioreklam trumma in budskapet att man kan välja ett yrkesprogram och ändå bli behörig till högskolestudier, genom att välja till kurser i svenska och engelska.

Men frågan är i vilken utsträckning elever på yrkesprogrammen gör det. På Borgarskolan träffar vi några elever som läser handel och turism. De har inte börjat fundera på vilka möjligheter de har att söka utbildningar i framtiden.

– Jag är inte så intresserad av högskolan, säger Frida Olsson.

– Jag vill nog läsa vidare, men det är inget jag tänker på nu, säger Helin Batte.

– Man kan ju alltid läsa in ämnen på Komvux om det behövs, säger Emma Engberg.

Att läsa extra kurser för att bättra på möjligheterna i framtiden har de inte ens övervägt.

Adam Stolt på hotell- och turismprogrammet har funderat lite på det.

– Men jag har lite svårt med matten och då vill jag i första hand fixa den, inte välja till mer svenska, säger han.

Fredag 17 februari är sista datum för förstaårseleverna att välja individuellt val inför tvåan. För byggeleverna Pontus Johansson och Patrik Widin lutar det åt idrott. De tänker inte välja kurser som ger dem högskolebehörighet.

– Jag har inte tänkt mig att gå mer i skolan efter det här i alla fall. Det känns viktigast att få godkänt, inte att ta fler kurser, säger Pontus Johansson.

Men de tror inte på Jan Björklunds nya förslag om ett- och tvååriga yrkesutbildningar utan teori.

– Det vore väl skönt men kanske inte så bra. Det är nog mer smart att gå tre år och få jobb sen, säger Patrik Widin.