Stämningen på Dewatech är lättsam och avspänd trots hanteringen av diverse avfall, både mänskligt och industriellt. Över återvinningsanläggningen i Fredriksskans ligger en tung, mättad doft av olja. En strid ström av långtradare passerar in genom grinden, sammanlagt 4 000 per år. Anläggningen ligger på totalt 20 000 kvadratmeter, är ultramodern och byggs ut kontinuerligt, förädlas med den senaste tekniken.
– Vi återinvesterar med råge, säger Martin Björkgren som har en bakgrund i åkeribranschen.

Efter att ha sysslat med bland annat slamsugning, transport av farligt avfall och högtrycksspolning köpte han Dewatech, inklusive patenträttigheter och licensavtal för avvattningssystem. Det var 1992. Några år senare förändrades inriktningen delvis när Dewatech byggde ut med en behandlingsanläggning för farligt avfall.
– Vi var lite tidiga. Men nu har tiden kommit ikapp när det är helt andra krav på att ta hand om avfall, konstaterar Martin Björkgren.
I dag har Dewatech inga egna bilar utan tar endast emot avfall. Tillståndet medger att rena 42 000 kubikmeter oljehaltigt och slamformigt avfall per år. Drygt 15 procent av omsättningen härrör från hanteringen av slam och kompostering. I slammottagningsstationen avvattnas fettavskiljarslam från restauranger och septicslam från enskilda avloppsanläggningar, eller med Martin Björkgrens ord:
– Folkskit från kommunerna i Gästrikland.

Avfallet komposteras på Dewatechs anläggning. Men först, lite förenklat, avskiljs vattnet genom ett stort Melittafilter från slammet som förtjockas. I det här stadiet ser massan ut ungefär som pepparkaksdeg. Degen i sin tur blandas med hästgödsel och flisat trädgårdsavfall så att den biologiska nedbrytningen får optimala förhållanden.
Under gynnsamma väderförhållanden tar komposteringen runt sex månader. Sedan kan strukturmaterialet sållas ur för att återanvändas i ny kompost medan jordmaterialet används till växtetableringsmaterial, anläggningsjord eller vid återfyllning av tippar.

Sammantaget jobbar Dewatech med ett tungt koncept, inte bara investeringsmässigt – hittills handlar det om summor i storleksordningen runt 55 miljoner.
Större delen av verksamheten går ju ut på att ta emot och hantera ansenliga mängder förorenade oljor och emulsioner från bland annat fartyg, hamnar, verkstäder, bensinstationer, processindustrin och liknande. Oljan separeras från övrigt avfall i en följd av metoder.
Den återvunna oljan skickas sedan vidare till ett annat företag som konverterar oljan till antingen brännolja eller motorolja.
Ett annat verksamhetsområde är rening av oljehaltigt avfallsvatten som processas genom antingen ultrafiltrering, selektivjonbrytning eller indunstning.

Indunstning är en avancerad teknik för rening av avfettningsbad och liknande från industrin. Dewatech ligger i framkant när det gäller användningen i Sverige.
I korthet går metoden ut på att vätskan destilleras, ungefär som i en hembränningsapparat. Avfallet kokas med undertryck och kondenseras. Kvar blir ämnen som inte förångats, till exempel salter och tungmetaller som skickas i väg för destruktion. Efter rening med ultrafiltrering och selektivjonbrytning är vattnet så rent att det får släppas ut i havet.
Avfallsreningen pågår dygnet runt trots att anläggningen bara är bemannad dagtid.
– Tack vare fjärrstyrningen kan vi logga in i systemen hemifrån om vi skulle vilja, säger Tobias Björkgren, delägare och driftansvarig.

Allt avfall ska innehållsdeklareras i samband med leverans. Dessutom tas det prover på varje last för att kunna spåra varifrån eventuella förbjudna innehåll kommer. PCB och kloroljor är exempel på preparat som Dewatech inte hanterar.
– Det behövs så lite av dessa ämnen för att kontaminera stora volymer av vatten, säger Martin Björkgren.
Den här typen av verksamhet omgärdas av omfattande regelverk. För att säkerställa att det slutliga avfallet håller sig inom tillåtna gränsvärden görs ständiga provtagningar. Men lika viktigt är det att inte blanda ihop ämnen som reagerar på varandra eller att överskrida tillåtna volymer.
– Vi måste hålla oss till de mängder som vi har tillstånd för, konstaterar Martin Björkgren.