Eller med andra ord: man fungerar som en omlastningscentral för gods som kommer till hamndelarna Fredriksskans och Granudden via fartyg, väg och järnväg.
Pappers- och massaprodukterna svarar för ungefär två tredjedelar av den totala mängden gods som Stuveriet hanterar varje år. Det sker i huvudsak vid terminalen på Granudden.
Sågade trävaror, bulk och järnvaror är andra godsslag där det mesta hanteras via konventionell lastning och lossning. Stuffning och strippning heter det på kajen när containrar lastas respektive töms.

Fram till för drygt två år sedan var Gävle Stuveri Sveriges tredje största aktör när det gällde containerhantering med en årsvolym på 70 000 TEU. Nu beräknas volymen till 30 000 TEU.
I augusti 2006 tog Gävle Containerterminal över det mesta av containerhanteringen när de två nya kranarna i Fredriksskans invigdes. Det är också förklaringen till att Stuveriets omsättning sjönk med nästan 20 miljoner från ett år till nästa.
– Containerterminalen tog över en verksamhet som var upparbetad sedan 1986. Den sista båten som vi lastade och lossade för Team Lines räkning fick samma service som den första båten för tjugo år sedan, säger Anders Fröjd.

De förändrade förutsättningarna gjorde att 20 personer fick gå. Men år 2006 kompletterades verksamheten på annat sätt när Stuveriet förvärvade Ehlins åkeri och charter. Affären var en praktisk lösning på ett problem som stavades flaskhals eller snarare obalans i flödena på Granudden. Stuveriets personal stuffade containrar där ute men fick gå sysslolösa när det inte fanns tillräckligt med bilar som kunde frakta godset dit. Med egna bilar är verksamheten effektivare. Det basindustrin exporterar ut i form av stål, trävaror och liknande har till stor del krupit in i containrar, en enhetslösning som i sig effektiviserar hanteringen av gods.

Stuveriet har återanställt åtta av dem som fick gå eftersom Korsnäs till viss del har förändrat distributionssystemet med färre ro-ro-transporter, hantering av hela lastbilssläp, för att i stället fasa över mer gods till containrar.
Det i sin tur är möjligt på grund av Gävle Hamns omstridda satsning på mobilkranen vid Granudden.
– Tack vare mobilkranen slipper man köra 15 000 containrar per år på bil över svängbron, tur och retur. I stället lastas de direkt på fartygen på Granudden, säger Stuveriets styrelseordförande Lennart Jansson som är försiktig när det gäller att diskutera alla turer och den kärva stämning som tidvis präglar hamnfrågan i Gävle.

Både vd och styrelseordförande säger att de vill jobba för arbetsro och hamnfred. Samtidigt är det i allra högsta grad en ödesfråga att de tongivande aktörerna i hamnen förmår att samarbeta konstruktivt.
– Det är nödvändigt med ett operativt bolag för att vi ska kunna serva kunderna på bästa tänkbara sätt. Som det är nu kan ingen ta ansvar fullt ut och det måste ändras om vi ska kunna konkurrera i framtiden som en strategisk rikshamn. Situationen just nu är tärande, säger Lennart Jansson innan han avslutar med en retorisk fråga:
– Ska vi konkurrera inbördes eller mot andra hamnar och trafikslag?
FOTNOT: 1 TEU är en 20-fotscontainer. I dag är oftast en container 40 fot, vilket motsvarar 2 TEU.