Men sällan har prognoserna varit så osäkra och det som nu ska klirra
i kassorna kommer att vara avgörande för många bokslut.

Orosmolnen är många; arbetslösheten ökar, den finansiella oron är fortfarande stor, bostadsmarknaden försvagas.
Men inget tycks rubba julhandeln. Det blir rekord i år igen. Men aldrig tidigare har prognoserna präglats av sådan osäkerhet.
– Vi märkte redan i september att detaljhandelns försäljning kraftigt bromsade in. Det har fortsatt under hösten, säger Emma Hernell på Handelns Utredningsinstitut (HUI).

I år kommer vi att för första gången handla för mer än 60 miljarder kronor i december, prognosen är 61,1 miljarder. Det innebär att varje svensk handlar för 6 600 kronor. I jämförelse med andra månader under året är det en ökning med 1 500 kronor, vilket skulle kunna vara ett mått på hur mycket var och en lägger på julklappsinköp.
Det är en kvalificerad gissning som HUI lägger fram. Vår köplust kommer att dämpas av den allmänna osäkerhet som råder. Den ökning som HUI skissar baseras till stor del på inflationen. Livsmedelsbranschen pekas ut som årets vinnare. Förvisso frossar svenskarna mellan helgerna och trycket på Systembolaget är också särskilt stort inför nyår, men i år får vi betala mer för det vi bär hem till matbordet.

De senaste åren har omsättningsökningen för julhandeln varit konstant. Under 2007 rådde rena köpyran och svenskarna struntade blankt i de första små tecknen på en begynnande kollaps på den amerikanska bostadsmarknaden som i år utvecklats till en global finansiell kris.
HUI trodde redan 2007 att julhandeln skulle spränga 60 miljardersgränsen. Men det blev en avmattning under december och utfallet stannade på 59,7 miljarder. Leksakshandeln var vinnare, tack vare nya spelkonsoler på marknaden som till exempel Nintento Wii och Playstation 3. Generellt utgör julen en fjärdedel av leksaksbranschens årsomsättning.

Sex av tio svenskar börjar julhandla tidigt, redan i oktober säger HUI. Osäkerheten i år gör att en rad handlare håller andan. De närmaste veckorna kan vara avgörande för många bokslut.
– Den försäljning som bygger på att folk byter bostad har stannat av, säger Emma Hernell. Det ger konsekvenser för branscher som till exempel bygg, möbler, järn och färg. Dessutom tror vi att elektronik får det riktigt kärvt och kommer att minska sin försäljning. Volymmässigt blir det kanske samma utfall, men branschen slåss med kraftigt fallande priser.

Mellandagarna är viktiga för detaljhandeln. Det är förvisso få dagar, men öppettiderna är generösa och många är lediga. En tredjedel av all försäljning i december görs under mellandagarna. Mellandagsrean var ursprungligen ett sätt för handeln att göra plats på lagret. Men tack vare avancerade affärsystem och effektivare logistik är det inte längre drivkraften. Många butiker har snarare två sortiment, ett julsortiment med de varor de säljer fram till jul och ett sortiment som läggs till de befintliga varorna under mellandagarna.

I tjugo års tid har HUI samtidigt med prognosen också avslöjat vad årets julklapp kommer att bli. Visst minns vi bakmaskinen (1988), wok-pannan (1990), platt-teven (2004) och GPS-mottagaren (2007). I år tror HUI för första gången inte på en produkt utan en tjänst; ett presentkort på ett bubbelbad, ett teaterbesök eller något annat slags äventyr. Kort sagt: upplevelsen.

Svenskarna kommer nog att hålla lite hårdare i slantarna i år, men riktigt illa är det för islänningarna som av hävd brukar vara Nordens mest köpglada folk. 2007 handlade varje islänning i snitt för motsvarande 12 700 kronor under december. I år kommer den siffran, precis som så mycket annat när det gäller pengar och Island, att kraftigt devalveras.
Även Europa i övrigt väntas dra åt svångremmen.