Bankernas motståndskraft bättre
Relaterat
Trots oron i omvärlden är de svenska storbankerna - Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank - finansiellt starka. Intjäningen väntas öka och kreditförlusterna bli små framöver, skriver Riksbanken i en ny rapport om den finansiella stabiliteten.
Riksbanken konstaterar även att de svenska storbankerna är väl kapitaliserade i en internationell jämförelse, men påpekar samtidigt att finansoron motiverar extra säkerhetsmarginaler.
På kort sikt är skuldkrisen i euroområdet det största enskilda hotet mot Sveriges finansiella stabilitet, enligt Riksbanken.
"Det svenska banksystemet har dock svagheter av mer strukturell karaktär som kan påverka den finansiella stabiliteten negativt på längre sikt", skriver Riksbanken som rekommenderar att storbankerna "säkerställer att de har tillräckliga kapital- och likviditetsbuffertar".
Samtidigt visar Finansinspektionens (FI) senaste kreditmarknadsbarometer att storbankernas samlade rörelsevinst på 22 miljarder kronor under första kvartalet är i nivå med de högsta kvartalsresultaten sedan 2002. Det sammanlagda räntenettot ökade med 2,4 miljarder kronor, till 27,5 miljarder kronor. Utlåningen till allmänheten har ökat med 415 miljarder kronor på ett år, enligt FI.
Den viktigaste slutsatsen i rapporten är enligt riksbankschefen Stefan Ingves att motståndskraften har ökat i svenska banker.
- I vårt närområde ser vi en period framför oss med allmänt sett låga kreditförluster. Och samtidigt har bankerna en god intjäningsförmåga, säger han på en pressträff med anledning av stabilitetsrapporten.I omvärlden finns dock risker, enligt Ingves.
- Vi kommer inte från att det finns risker och utvecklingen i euroområdet är för närvarande, så vitt vi kan se, den största risken, säger han. - Den här osäkerheten har ökat under våren.I stresstesterna har Riksbanken utvärderat vad som händer om bankerna ställs inför en negativ utveckling i omvärlden och Sverige. Det handlar enligt Ingves om ett scenario med negativ tillväxt, i vissa fall ganska kraftig, i flera år. Och med detta följer konkurser och kreditförluster, som bankerna måste hantera.
Slutsatsen av testet är enligt Ingves att bankerna klarar en betydligt sämre utveckling än den Riksbanken ser framför sig som ett huvudscenario.
Stefan Ingves betonar på pressträffen att storbankerna bör se till att de klarar kapitalkraven med god marginal och lämnar därtill en rad rekommendationer om likviditetsåtgärder.
- Man bör förbättra den offentliga, tillgängliga redovisningen, av likviditetsrisker, säger Ingves.Det handlar bland annat om fördelningen av löptider i tillgångar och skulder i utländska valutor. Dessutom vill Stefan Ingves se jämförbara nyckeltal från bankerna vad gäller likviditet.
